Arbetsgivare: Kraftsamla kring yrkesutbildningen

Oavsett konjunkturläge är det avgörande att företagen hittar rätt kompetens. Det gör att företagens verksamhet kan utvecklas och det gör att de kan anställa fler. Tyvärr fungerar matchningen på svensk arbetsmarknad inte tillräckligt bra. Var fjärde rekryteringsförsök misslyckas och det finns över 100 000 lediga jobb. Det är mer än en utbildningsfråga, men tillgången på medarbetare med rätt kompetens är en viktig pusselbit.

Efter två år med svag uppgång, minskade andelen som sökte ett yrkesprogram i första hand i höstas. Enligt Svenskt Näringslivs rekryteringsenkät är gymnasial yrkesutbildning den vanligaste utbildningsnivån som företagen letar efter när de ska rekrytera. Yrkesskickliga medarbetare från gymnasiets yrkesprogram är en förutsättning för att våra företag ska vara konkurrenskraftiga och för att fortsatt säkerställa svenskt välstånd.

För att öka attraktionskraften och vända trenden behövs bland annat:

• 2800 poäng och högskolebehörighet på yrkesprogrammen.
• Bättre samverkan mellan skolor och branscher.
• Arbetsmarknadskunskap (framtidsval) i grundskolan.

Se till att den grundläggande högskolebehörigheten finns med i yrkesprogrammen från början, men att den kan väljas bort eller bytas ut mot yrkeskurser och öka programmens omfattning till 2800 poäng. Praktiskt nog är den här frågan redan utredd och delar av propositionen ”Ökade möjligheter till grundläggande behörighet på yrkesprogram” kan användas. Behåll delen om högskolebehörigheten och stryk delen om det obligatoriska estetiska ämnet. I många yrkesprogram är redan estetisk kompetens ett viktigt inslag. Se till att utveckla det som redan görs inom befintliga yrkeskurser i stället.

Fler yrkesutbildade står inte i konflikt med fler yrkeshögskole- och högskoleutbildade med rätt kompetens. Oavsett behovet av personer med högre utbildning behöver vi fler automationstekniker, CNC-operatörer, kockar, elektriker, fordonsmekaniker, bagare, processoperatörer, anläggare, yrkesförare, träarbetare med mera.

Många högstadieelever som väljer ett yrkesprogram tror inte att utbildningen ger dem kunskaper som de behöver i framtiden eller att utbildningen ger många valmöjligheter efter gymnasiet. Det visar att mer behöver göras för att öka yrkesprogrammens status och attraktionskraft.

Det viktigaste med ett yrkesprogram är att det håller hög kvalitet och relevans så att eleverna snabbt kan skaffa sig sitt första jobb och utvecklas som medarbetare på arbetsplatsen. Men det krävs mer och för flera yrkesroller behövs mer matte och engelska för att vara anställningsbar oavsett om eleven vill läsa vidare eller inte. Yrken ställer olika krav och yrkesprogrammen måste därför också kunna vara olika.

Ambitionen kring gymnasieskolans yrkesprogram behöver höjas. Från våra respektive branscher har vi konkreta erfarenheter av att det går att bedriva yrkesutbildning med hög kvalitet och relevans. Men då krävs samarbete med branscherna och vi ser det i väl utvecklade koncept som Teknikcollege, Motorbranschcollege och ETG. Nära samarbete med branscher och företag är också ett sätt att öka statusen och attraktionskraften för yrkesutbildningarna. Företag och branscher måste ges ett reellt inflytande över utformning och innehåll i yrkesutbildningarna.

Det går inte att välja något man inte känner till. Många ungdomar känner bara till ett fåtal yrken och det påverkar såklart deras gymnasieval. Här är hela skolans studie- och yrkesvägledning viktig. Det behövs mer kunskap om jobb och framtida arbetsmarknad i skolan. Vi väntar på att regeringen ska gå vidare med utredningen ”Framtidsval” som presenterades för snart ett år sedan och ser fram emot ökade inslag av arbetsmarknadskunskap.

Gör det enkelt för eleverna att göra bra gymnasieval. Se till att införa en ordning på yrkesprogrammen där den grundläggande högskolebehörigheten kan väljas bort och inte som idag att den måste väljas till. Öka och förbättra samarbetet mellan gymnasieskolan och arbetslivet. Öka inslagen av arbetsmarknadskunskap i högstadiet. Det är dags för en ny kraftsamling kring yrkesutbildningen.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.