Integration

”Arbetsförmedlingen hinder för integrationen”

Det är ingen slump att Sverige klarar integrationen dåligt: kunskapsgapen mellan inrikes- och utlandsfödda är störst i hela OECD. Samtidigt upphandlar inte Arbetsförmedlingen de utbildningar som kan förbereda migranter för arbetsmarknadens krav. Det är en oansvarig politik som behöver förändras. 

I dag utgör de utlandsfödda majoriteten av alla arbetslösa, vilket är en dubbelt så hög andel som för tio år sen. Integrationen har därför gått ifrån att vara en viktig fråga till den allra viktigaste frågan i svensk politik. Samtidigt visar regeringens långtidsutredning att den bristande integrationen inte i huvudsak beror på diskriminering, utan istället på ett kunskapsgap.

Faktum är att integrationen redan i dag fungerar väl för dem som har relevanta kunskaper. En analys av samtliga personer i åldrarna 20 till 49 år som invandrade till Sverige 1997 visar att bland personer med högst förgymnasial utbildning var bara drygt hälften i någon form av arbete efter femton år. Bland personer med eftergymnasial utbildning kom dock fyra av fem i arbete efter samma period. Integrationen fungerar inte eftersom många helt enkelt saknar de förkunskaper som efterfrågas på dagens arbetsmarknad.

Samtidigt visar PIAAC-undersökningen, som är vuxen-versionen av PISA, att kunskapsgapet är alarmerande stort. Hela 52 procent av migranterna har mycket låga kunskaper i läskunnighet och/eller matematik. Det kan jämföras med 21 procent bland barn till migranter som är födda i Sverige och enbart 11 procent bland dem med svenskt ursprung. Utan en kunskapsförstärkning kommer många med utländskt ursprung ha svårt att få arbete. Istället kommer Sverige gå mot ett samhälle med ojämn spridning av kunskaper, och därför också ojämn fördelning av inkomster.

Ett annat oroväckande samband är att de personer som har mest behov av vuxenutbildning får minst vuxenutbildning. Data från OECD visar att det är mer än dubbelt så sannolikt att den femtedel av de vuxna i Sverige som har högst kunskapsnivå deltar i vuxenutbildning jämfört med den femtedel som har lägst kunskapsnivå. Det är oansvarigt att regeringen, som tagit beslut om att ta emot rekordmånga migranter, inte satsar på den vuxenutbildning som krävs för att de lågutbildade migranterna ska kunna komma i arbete.

Arbetsförmedlingen är idag Sveriges största upphandlare av insatser och utbildningar för dem som står längst ifrån arbetsmarknaden. Myndighetens roll och ansvar för att Sverige ska få en välfungerande matchning och integration har aldrig varit viktigare. Samtidig ser vi med stor oro att samma Arbetsförmedling vägrar att upphandla insatser och utbildningar baserat på kvalitet. Yrkesutbildningar inom service och försäljning, till lastbils- och busschaufför är exempel på utbildningar som utifrån ett planekonomiskt tänk enbart upphandlas med fokus på pris, inte kvalitet. Marknaden levererar förstås det resultat som myndigheten betalar för: utbildningar av lägre kvalitet.

Det är anmärkningsvärt att Sverige idag präglas av en debatt där samtliga partier menar sig vilja förbättra integrationen, medan ingen lyfter frågan om att den utbildning som är vägen till integration inte bekostas. Lösningar saknas inte. Utbildningsanordnare runtom i Sverige kan erbjuda kvalitativa utbildningar som förmedlar relevanta språkliga kunskaper, grundläggande kunskaper inom ämnen som matematik och ovanpå det de kunskaper som behövs för att fylla bristyrken på arbetsmarknaden.

Men bra utbildningar kostar lite mer än basala utbildningar. Och så länge som Arbetsförmedlingen fortsätter att enbart upphandla efter pris, så kommer basala utbildningar vara det som anordnas.

Tror regeringen, eller oppositionspartierna, att det är en klok politik? Är det en hållbar inställning av Sverige, som under 2015 mottog fler flyktingar per capita än något annat modernt land gjort i modern tid?

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Läs hela Dagens Samhälle

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.