En ny regering står inför många utmaningar för att Sverige ska förbli en framstående kunskapsnation.
Tyvärr har de senaste årens debatt kring skolan inte kretsat kring frågor om vad som skapar bra undervisning, i stället har debatten fokuserats kring friskolor, som av vissa anses vara den svenska skolans stora hot.
En ny regering måste dock tänka om. Över 360 000 barn och elever, som tillsammans med sina föräldrar utgör närmare en miljon personer, har aktivt valt en friskola. Den som på allvar vill ändra den svenska skolan behöver arbeta med, inte emot friskolor.
Friskolornas riksförbund presenterar därför 40 punkter som den kommande regeringen och friskolorna tillsammans kan arbeta med för att förbättra den svenska skolan. Punkter för att driva kvalitet och skapa transparens och lika villkor för alla landets skolor.
Ett av de viktigaste områdena är ledarskapet i skolan. Ett väl fungerande ledarskap är skillnaden på en lyckad och en misslyckad skola. Rektorer och skolledare behöver ha ett tydligt ansvar med tydlig utvärdering, men samtidigt får de inte undermineras av att politiker lägger sig i detaljer. Vilka yrkeskategorier som ska rekryteras eller mobiltelefoners användning ska beslutas på skolnivå – inte på politisk nivå.
En minst lika viktig fråga är att 77 000 lärare saknas de kommande fem åren. För att lösa lärarbristen vill vi se program för att människor med en yrkesbakgrund, som är passande för en lärare, enkelt kan byta inritning utan att förlora inkomst och utan att behöva sitta i skolbänken under flera år innan de står i ett klassrum. Vi vill också se program för att öka möjligheterna att rekrytera lärare från andra länder.
För att öka statusen och förbättra innehållet i lärarutbildningen bör en ny fristående lärarutbildning, som innehållsmässigt står närmare skolverksamheten, skapas. Ökade möjligheter till fjärr- och distansundervisning samt entreprenadslösningar är ett sätt att smartare använda de lärare vi har.
Sveriges befolkning växer just nu i en takt som är historisk, så också antalet elever. Friskolor kan vara och är i dag ofta en avlastning för landets kommuner. För att ytterligare kunna bidra måste ansökningsprocessen för att starta skolor bli mer flexibel och förutsägbar. Det gäller inte minst i frågan om kravet på elevprognos i planerade bostadsområden där ingen bor ännu. Därtill kan en förenklad tillståndsprocess för redan existerande välfungerande skolor minska de uppmärksammade köerna.
Det fria skolvalet är till för alla och är ett viktigt verktyg för att bryta effekterna av segregation. I praktiken är det framförallt högutbildade svenskfödda som är medveten om skolvalet. Ett ökande antal kommuner har infört obligatoriskt skolval för att öka kännedomen. Det bör införas i alla kommuner.
Det nuvarande betygssystemet upplevs som rättsosäkert och svårtolkat. Kunskapskraven och betygssystemet bör ses över och digitaliseringen intensifieras för att minimera risken för betygsinflation.
I dag är tillsynen av friskolor omfattande, vilket är bra. Men detta bör också gälla den stora majoriteten av skolor, det vill säga de kommunala skolorna. Skolinspektionen ska utföra sin granskning oberoende av huvudmannaskap och baserat på risken för dålig kvalitet och dålig måluppfyllelse. Stäng eller byt huvudman på skolor som inte lever upp till kvalitetskraven.
Sveriges friskolor är en nödvändig del av den svenska skolan och vi är gärna med och bidrar till att stärka den. Vi hoppas att den nya regeringen ser oss och den miljon barn och föräldrar som står bakom oss som en självklar del i det arbetet.
Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.
