Är valfrihet verkligen viktigare än skolresultat?

Högadalsskolan är en F-5-skola med drygt 300 elever. Den har konsekvent fantastiska resultat på nationella prov, den får mycket höga betyg vad gäller elevers trivsel och eleverna kan cykla eller gå till skolan – som är fullbelagd. Nackdelen må vara att skolbyggnaden är lite sliten.

Kommunens förvaltning har utrett renoveringsbehovet (som inte är akut), men föreslog att man istället för att renovera bygger nya lokaler på skolans tomt – eftersom man då även kan bygga ut till en F-6-skola.

Pedagogerna tillfrågades och de ställde sig positiva till nya lokaler (trots lite byggstök). Döm om deras – och föräldrarnas – förvåning när de under semestern fick läsa i lokaltidningen att kommunen vill lägga ner deras arbetsplats för att kunna sälja tomten till en extern aktör för etablering av Internationella Engelska skolan (IES). På så sätt slipper kommunen att investera i renovering eller nya lokaler. Det kommunen inte verkar ha reflekterat över att man istället kommer att behöva betala större delen av friskolans höga hyra.

Eva-Maj, Agneta, Poppe och Henrik med flera är pedagoger som varje morgon ska finna motivationen att gå till jobbet och utföra ett utomordentligt viktigt arbete. Ett arbete som de, enligt statistik, gör bättre än de flesta andra i regionen och i landet. Detta ska man bygga vidare på, inte riva ned!

Men kommunens plan är att barnen på Högadalsskolan ska gå kvar på skolan under de två år som friskolan byggs på deras skolgård. De kommer att gå på en döende skola, där det bara handlar om hur fort lärare och elever kan ta sig därifrån. 

IES vill dessutom ha en stor skola och en stor idrottshall, så byggarbetsplatsen kommer ta upp hela skolgården. Med rådande lärarbrist kommer pedagogerna söka sig till andra anställningar istället för att stanna till det bittra slutet och en eventuell omplacering inom kommunen.

Eleverna kommer att undervisas av allt fler vikarier. De kommer att behöva räkna ned dagarna tills klasserna splittras och de flyttas till andra skolor – vart det enskilda barnet hamnar vet man inte. För Signe, Nova, Albin, Shiar och andra som behöver ro och trygghet för att få en bra start på sin skolgång är detta en katastrof. De kan heller inte flytta till andra skolor i området, för alla skolor är fullbelagda.

Dessutom är tomten som den nya skolan byggs på bara lämplig om eleverna är närboende. Biltrafik vid lämning och hämtning orsakar redan nu, när de flesta går eller cyklar, en kaotisk trafiksituation för de boende i området, eftersom skolan ligger längs den enda vägen in i bostadsområdet. IES vill bygga en skola för minst dubbelt så många elever och de ger inte förtur till närboende. Det går inte ihop.

Det verkar som att Härryda kommun är beredd att ”gå över lik” för att driva en ideologisk fråga om att etablera en ny friskola snabbt. Att det är barnen som går på den befintliga skolan offras i processen verkar inte bekymra kommunen.

För oss som vill bevara Högadalsskolan är detta ingen ideologisk fråga om friskola eller inte. Vi vill se en konstruktiv lösning där nya friskolor kan etableras i kommunen – utan att så många blir förlorare.

Vi anser att det finns mycket starka skäl för att både bevara och utveckla Högadalsskolan och att finna alternativa placeringar för nya friskolor. Vi motsätter oss starkt en nedläggning av Högadalsskolan. En nedläggning motverkar direkt målet att skapa Sveriges bästa skola. Sverige behöver engagerade människor som jobbar i verksamheter där de känner framtidstro och är uppskattade!

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.