Debatt
Funktionsvariation
12 februari 2020 kl 05:05

Är inte digital delaktighet lika viktigt för alla, Ekström?

Måste personer med intellektuell funktionsnedsättning skriva in sig på förskolan för att kunna utveckla digital kompetens. Det frågar företrädare för Riksförbundet FUB, Svenska Downföreningen, Autism- och Aspergerförbundet med flera, med anledning av att utbildningen anpassad it vid Mora Folkhögskola är nedläggningshotad. 

Det här är en opinionstext

I förskolans nya läroplan slår man fast att barnen ska ges ”förutsättningar att utveckla adekvat digital kompetens genom att ge dem möjlighet att utveckla en förståelse för den digitalisering de möter i vardagen”.

För vuxna personer med intellektuell funktionsnedsättning (IF), och särskilt de personer som inte kan läsa och skriva, är denna möjlighet allt annat än självklart. I synnerhet om man har IF i kombination med andra diagnoser som till exempel autism eller tvångssyndrom (OCD). Undersökningen ”Svenskarna med funktionsnedsättning och internet” visar att merparten av personer som har gått i särskolan saknar digital kompetens.

Men utbildningen anpassad it vid Mora Folkhögskola har under flera år kunnat bevisa att vuxna personer med intellektuell funktionsnedsättning kan vara högst delaktiga i det digitala samhället – om de rätta förutsättningarna finns. Med stöd från Arvsfonden har en unik utbildning och ett kompetenscentrum byggts upp.

Nu är hela verksamheten nedläggningshotad. Det är rätt hisnande egentligen. Vi pratar om en utbildning som:

  • är fullständigt unik i Sverige
  • har belönats med Arvsfondens Guldkornspris
  • får besök av en strid ström av forskare som vill ta del av utbildningens metoder och resultat
  • har uppmärksammats i tv, radio, dagstidningar och pedagogiska skrifter
  • har varit en ”game-changer” för deltagarna under de fem år som utbildningen har varit igång

För så har vägen från digitalt utanförskap till digital delaktighet sett ut för deltagarna i anpassad it-utbildningen. En väg som har inneburit en personlig utveckling och en kunskapsutveckling som har slagit omgivningen med häpnad.

Och så stoltheten som deltagarna känner när de kan säga ”jag går en utbildning”. Det finns nämligen försvinnande få utbildningsmöjligheter efter att man lämnar gymnasiesärskolan. Och de få som finns har oftast krav på läs- och skrivförmåga. Men inte anpassad it-kursen! I den utbildningen öppnas dörren till livslångt lärande för personer som har mött väldigt många stängda dörrar i sina liv.

Så varför hotas utbildningen av nedläggning? Svaret är lika enkelt som nedslående: Med dagens finansieringsmodell finns inte de pengar som krävs för att deltagarna på kursen ska kunna få det extra stöd de behöver. Trots att det handlar om så lite som 300 000 kronor per läsår – pengar som är skillnaden mellan en högkvalitativ kurs och ingen kurs alls för en grupp som annars är helt bortglömd i utbildningssammanhang.

Statsbidraget till folkbildningen ligger för närvarande på drygt 4 miljarder kronor. Sedan Anpassad it-utbildningen startades 2015 har ett stort antal personer – inte minst kursdeltagarna själva – arbetat med att synliggöra problemet med det nuvarande stödsystemet, som inte räcker till för personer med intellektuell funktionsnedsättning. Detta arbete kommer att fortsätta med oförminskad kraft. Men faktum kvarstår: en utbildning som inte går att hitta någon annanstans i Sverige, står inför nedläggning.

Vi vill uppmana utbildningsminister Anna Ekström (S), att inleda det nya utbildningsdecenniet med en djärv satsning! I dag finns alla förutsättningar för att etablera ett nationellt kunskapscentrum om digital delaktighet för personer med intellektuell funktionsnedsättning. En anpassad lärmiljö finns etablerad på Mora Folkhögskola. En anpassad, digital lärplattform (DigiJag) är snart färdigutvecklad. Ett nätverk av forskare, pedagoger och intresseorganisationer är väletablerat. Bordet är dukat – varsågod.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.