Är du beredd att anslå extra resurser, Eneroth?

I regeringens överenskommelse med Centerpartiet och Liberalerna slås det fast att ”nya stambanor för höghastighetståg ska färdigställas så att Stockholm, Göteborg, Malmö och regioner och städer längs med och i anslutning till banans sträckning bättre knyts samman med moderna och hållbara kommunikationer”.

Vi representerar flera kommuner och regioner längs med höghastighetsbanan och genom Sverigeförhandlingarna har vi redan åtagit oss att bland annat bygga fler bostäder och att ordna anslutande kollektivtrafik.

Inom ramen för Sverigeförhandlingen har kommuner och regioner lovat en medfinansiering på cirka 1,5 miljarder kronor. Vi är redo att ta ansvar för att den nya järnvägen ska leda till önskad tillväxt och regionförstoring och ser positivt på infrastrukturminister Tomas Eneroths (S) uttalande om att han vill se höghastighetsbanan klar senast 2040–2045, men helst tidigare.

Liksom regeringen, vill vi att tåget ska bli det givna valet i svenskarnas resande. Restiderna mellan storstäderna ska kortas ned och fler ska få möjlighet att pendla med tåg till jobb och studier. En ny höghastighetsbana kommer att bidra till en positiv utveckling för Sverige i flera avseenden. Det handlar både om snabba höghastighetståg som knyter samman storstäderna och regionala tåg som ökar upptagningsområdet för en ny järnväg. Kapaciteten räcker till både och.

Centrala stationslägen i våra större städer är av största vikt för att såväl höghastighetståg som regionala tåg ska kunna trafikera den nya stambanan på ett effektivt sätt. Att placera stationslägen centralt kommer att öka bostadsbyggandet, det hållbara resandet och näringslivets konkurrenskraft.

Det är positivt att infrastrukturministern öppnar för alternativa finansieringsformer och möjligheten att inte bara ge klartecken för det som ligger inom den nationella planen för infrastruktur. Vi ser fram emot att finansieringsdiskussionen nu återupptas.

SKL har tidigare sagt, och vi håller fortfarande fast vid, att det är fullt möjligt för staten att göra en särskild ekonomisk satsning. Vi ser fram emot tydliga besked kring detta. Eftersom staten anser att höghastighetsbanan är viktig för hela Sveriges tillväxt och utveckling, bör den också vara beredd att avsätta extra resurser. Vi anser att det är möjligt att finansiera en snabb utbyggnad inom statsbudgeten.

Trafikverket uppskattar den totala kostnaden för höghastighetsjärnvägen till omkring 230 miljarder kronor – om den byggs för hastigheter upp till 320 km/h. Staten har avsatt tre miljarder kronor per år i transportplanen för höghastighetsbanan. I den takten skulle banan stå klar först någon gång efter 2090. SKL har däremot visat att med en ytterligare satsning inom statsbudgeten på cirka fem miljarder kronor skulle banan bli klar mer än dubbelt så snabbt. Det är ungefär i paritet med den tidtabell som infrastrukturministern nu pratar om.

Fem miljarder kronor är dessutom en relativt liten summa sett till statens totala budget på ungefär tusen miljarder kronor årligen. Budgetsaldot, det vill säga skillnaden mellan statens inkomster och utgifter, minskas endast med drygt 0,1 procent av BNP per år. Staten har alltså fortsatt stora möjligheter att göra överskott och att klara överskottsmålet.

Sveriges kommuner och regioner står inför stora utmaningar. Inte minst vad gäller kompetensförsörjningen. Andelen unga och gamla ökar i mycket snabbare takt än den del av befolkningen som är i arbetsför ålder och som ska se till att vård, skola och omsorg har tillräcklig bemanning. Höghastighetsbanan skulle krympa avstånden, vidga arbetsmarknader och bidra till tillväxt i de kommuner och regioner som ligger längs sträckan.

Vi har visat att regeringen kan fortsätta värna de offentliga finanserna samtidigt som man säkerställer att det svenska samhället snabbare får ta del av vinsterna med den nya höghastighetsbanan. Vi från kommuner och regioner är gärna med och bidrar på det sätt vi kan för att en höghastighetsbana ska kunna byggas så snart som möjligt.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.