Debatt
Skog
25 juni 2019 kl 05:05

Är det dags att ifrågasätta nyckelbiotoperna nu?

Vi kan inte ha ett land där tillit och förtroende saknas mellan medborgare och myndigheter, skriver Peter Helander (C), apropå  Skogsstyrelsens nya krav på nyckelbiotoper i nordvästra Sverige. 

Det här är en opinionstext

När Skogsstyrelsen nyligen skickade ut ett pressmeddelande om att införa nya krav på nyckelbiotoper i nordvästra Sverige, trodde de flesta att saker gick åt rätt håll. De nya kraven kommer efter att regeringen gett Skogsstyrelsen ett uppdrag att ta hänsyn till lokala och regionala förutsättningar när skog ska klassas som nyckelbiotop i just nordvästra Sverige. Vi är många som trodde att detta skulle innebära ett steg i rätt riktning mot att öka rättssäkerheten och säkra äganderätten. Så var det alltså inte. Faktiskt blev det helt tvärtom.

De nya krav som införs lär inte förbättra det redan skadade förtroendet mellan skogsägarrepresentanter och myndigheten. LRF Skog är mycket kritiska till de nya kraven och skriver:

Det här kommer slå mycket hårt mot hela norra Sverige. Ungefär var fjärde avverkning på en fjärdedel av Sveriges skogsareal riskerar att stoppas. Det rör sig om skogsmark till ett värde av uppskattningsvis 30 miljarder kronor som nu riskerar att bli värdelös för skogsägarna. Det påverkar självklart skogsägarnas lönsamhet och investeringsförmåga väldigt negativt, säger Sven Erik Hammar, ordförande LRF Skogsägarna.

Uppenbarligen har det inte skett något samråd mellan skogsägare och Skogsstyrelsen.

Nyckelbiotopsbegreppet som infördes för ungefär 25 år sedan var från början tänkt som en inventering av mindre särskilt avgränsade och värdefulla naturvärden. Begreppet har utvidgats och Skogsstyrelsen skriver nu att det handlar om stora skogsområden. LRF säger att det handlar om att var fjärde avverkning i norra Sverige stoppas.

Skogsstyrelsen skriver att registrering av en nyckelbiotop inte är en skyddsform eller beslut om förbud mot avverkning. Syftet med en inventering av nyckelbiotoper är att få bättre kunskap om var i skogslandskapet det finns biologiskt särskilt värdefulla skogar.

Vi bedömer naturvärden och inte bevarandevärden. Det är ett kunskapsunderlag om skogen som vi tar fram. Utvecklingen visar att det är olämpligt att koppla begreppet till olika regelverk som till exempel certifieringen. Så var det inte tänkt från början, säger Herman Sundqvist.

Herman Sundqvist har förstås rätt i att nyckelbiotopsinventeringen ursprungligen är just en inventering, men begreppet har genom främst skogscertifieringen fått ytterligare innebörd än vad som ursprungligen förutsågs.

Den utvecklingen kan inte Skogsstyrelsen blunda för. Skogsägarna har tagit ett stort ansvar för att bevara värdefull natur. Redan idag är 30 procent av landarealen undantaget från brukande och när ska det vara nog? Borde vi inte börja diskutera kvalitet och hur vi kan förbättra ekosystemtjänster istället för att fortsätta lägga ännu mer mark med brukandeförbud.

Vi behöver växande skogar som kan bidra till att ställa om till ett klimatsmart samhälle. Skogar som växer binder koldioxid men skog som slutar växa kan inte binda mer koldioxid och när ett träd dör så frigörs koldioxiden igen. Att ha skogsråvara för att ersätta plaster, fossila drivmedel, stål och betong i byggnadskonstruktioner gör en stor klimatnytta. Allt detta ska adderas till att skogen skapar resurser som gör att vi kan bibehålla välfärden i Sverige.

Är det dags att ifrågasätta hela nyckelbiotopsbegreppet? Skogsägarrörelsen har föreslagit andra modeller där nyckelbiotopsbegreppet ska inordnas i den svenska modellen för naturvård i skogen. Istället för att skapa konflikt i dessa frågor borde vi hitta modeller där skogsägare involveras i naturvården istället för att straffas för att man skött sin skog och skapat naturvärden. Både Finland och Norge jobbar med frivillighet och de har lyckats med att få skogsägare att aktivt vara med och skapa naturvård.

Vi kan inte ha ett land där tillit och förtroende saknas mellan medborgare och myndigheter. 

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.