Psykiatri

Använd inte psykisk sjukdom som slagträ

Att ställa psykiatriska diagnoser bör vara upp till utbildad personal. Det ska inte användas som en debatteknik för att få tyst på politiska motståndare, menar Stefan Krakowski, överläkare och författare. 

”Nu måste GP-personerna börja alternativt sluta med sin starka medicin”. Den nedsättande tweeten skrevs nyligen av en ledarskribent på Aftonbladet och riktades mot GP:s ledarsida. Tonen på Twitter kan vara både rå och konfrontativ men när man förminskar en person man inte håller med genom att antyda att meningsmotståndaren lider av en psykisk sjukdom eller störning har man lämnat all anständighet bakom sig.

När jag reagerade med tweeten: ”Låt bli och sätt psykiatriska diagnoser på meningsmotståndare! Uppträd civiliserat och slåss med argument istället!” fick jag tusentals reaktioner på kort tid. För ämnet engagerar många. Att använda psykisk sjukdom som politiskt slagträ ger obehagliga associationer.

När tre medlemmar i det ryska punkbandet Pussy Riot dömdes till två års fängelse för ”huliganism” hade de innan fått genomgå en psykiatrisk ”utvärdering” som mynnade ut i bedömningen att alla tre led av ”personlighetstörningar.” Nadezjda Tolokonnikova ansågs ha en tendens att uttrycka sina åsikter kategoriskt, Jekaterina Samutsevitj för att vara obstinat och Maria Aljochina för att ha en överskattad självsyn. Andra termer som angavs som bevis för psykisk sjukdom hos de tre var: “en vilja till självförverkligande”, “att envist försvara en synpunkt” och “tendens till oppositionellt beteende”.

Det var på 1960-talet som den kommunistiska regimen i Sovjetunionen började utnyttja psykiatrin i repressivt syfte på ett systematiskt sätt mot oppositionella. Schizofreni användes frikostigt som ett diagnostiskt vapen mot ett stort antal oliktänkande som ofta spärrades in på mentalsjukhus på obestämd tid och under tortyrliknande former. Mycket tyder nu på att psykiatrin åter börjat missbrukas i Ryssland.

I en nyligen publicerad rapport till EU-parlamentet konstateras bland annat att det hårdnande politiska klimatet efter Vladimir Putins makttillträde i början av 2000-talet resulterat i hot och förföljelser med psykiatrin som vapen. Som exempel nämns bland annat att psykiatriker stämplar politiska motståndare till regimen som personlighetsstörda, att oppositionella döms till psykiatrisk tvångsvård men också att anhöriga köper psykiatriska diagnoser för att misskreditera äldre släktingar.

En som i Sverige har drabbats av meningsmotståndares hån och hat med hänvisning till sin psykiska sjukdom är författaren och debattören Ann Heberlein som skrivit om sin bipolära sjukdom i boken “Jag vill inte dö, jag vill bara inte leva”.

Efter en gästkolumn på GP:s ledarsida attackerades hon av Lotta Back, gruppledare för Vänsterpartiet i Sörmland och dessutom Vänsterpartiets talesperson i sjukvårdsfrågor. Back, som är psykiatrisjuksköterska, ifrågasatte Heberleins psykiska hälsa i samband med gästkolumnen på sin Facebook-sida: “När det gäller Ann H, så förstår jag inte varför hon publiceras. För det mesta verkar hon tilltagande sjuk i sina artiklar och jag är osäker på att det är så bra egentligen”.

En annan person som hade synpunkter på Ann Heberleins mentala hälsa för ett par år sedan var den dåvarande långfilmskonsulenten Baker Karim. När Heberlein riktade kritik mot att vissa debattörer drar sig för att diskutera den kulturella aspekten i debatten om sexuella övergrepp på kvinnor skrev Karim på sin Facebook-sida: “Någon borde medicinera henne”.

Och nu har alltså turen kommit till GP:s ledarskribenter att se över sin medicinering enligt ledarskribenten på Aftonbladet. Här vore en ursäkt på sin plats. Det är respektlöst och kränkande att ta till personangrepp när argumenten tar slut. Psykiatriska diagnoser och behandlingar bör dessutom överlåtas till psykiatrikerna.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Läs hela Dagens Samhälle

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.