Debatt
Barnkonventionen
21 november 2019 kl 13:57

Använd barnkonventionen för att bekämpa hedersförtryck

I Sverige menar många att barns rättigheter är en självklarhet. Så är det inte. Därför är det välkommet att Barnkonventionen blir lag. Men för att lagen ska bli ett verktyg i kampen mot hedersförtrycket måste myndigheter, föräldrar, ungdomar och politiker ha kunskap, tydliga riktlinjer och rutiner för hur konventionen ska tillämpas, skriver Amineh Kakabaveh. 

Det här är en opinionstext

FN:s barnkonvention handlar om barns och ungdomars rätt att forma sina egna liv: deras rätt att bestämma över sina egna liv, över sin egen kropp och sin egen sexualitet.

Sverige var bland de första länderna som ratificerade barnkonventionen som i veckan fyllde 30 år. Nästa år blir den svensk lag.

I Sverige menar många att barns rättigheter är en självklarhet. Så är det inte. Och än i mindre grad i övriga världen. Fortfarande drabbas miljoner barn och unga kvinnor av hedersrelaterat våld och förtryck.

Även i Sverige förväntar sig familj och släktingar att unga människor ska underkasta hederskulturens normer. Att de ska bortse från sina egna önskningar och ambitioner när det gäller den egna framtiden. Att de ska följa kulturella föreställningar om kön, makt, kontroll och sexualitet.

Om de bryter mot dessa regler blir de straffade. Det är framförallt flickor och unga kvinnor som är utsatta, men även pojkar och män kan vara offer för hedersförtryck.

I barnkonventionens artikel 14 står:

  • Konventionsstaterna ska respektera barnets rätt till tankefrihet, samvetsfrihet och religionsfrihet.
  • Konventionsstaterna ska respektera föräldrarnas och, i förekommande fall, vårdnadshavares rättigheter och skyldigheter att på ett sätt som är förenligt med barnets fortlöpande utveckling ge barnet ledning då det utövar sin rätt. 

Det fysiska våld som kommer till uttryck inom hederskulturen är endast toppen på ett isberg. Det handlar även om att begränsa ungdomars umgängesformer, att förhindra skolelever att delta i undervisning i skolan, exempelvis i ämnet sex och samlevnad eller i gymnastikundervisningen. Att inte själv få välja sina vänner eller att få sin fritid begränsad.

Den som bryter mot vad som ses som anses vara ett acceptabelt beteende riskerar att bli hotad, utsatt för våld eller sexuella övergrepp, bli uppmanad att begå självmord eller bli mördad som till exempel Barin, Sara, Pela Atroshi eller Fadime Sahindal blev. Att bli utsatt för hedersförtryck och våld innebär: att barn och unga utsätts för barn- och tvångsäktenskap, könsstympning och mödomshinneoperationer.

De som utsätts för förtrycket vågar sällan anmäla övergrepp på grund av kyskhetskulturen – familjens heder och rykte.

Vi tycker att barns religionsfrihet ska respekteras, men också att barns rätt till frihet från religionen. Låt barn beslutet själv efter 18 års ålder om de vill praktisera en religion eller inte.

Inom organisationen Varken hora eller kuvad (VHEK) möter vi personer som utsätts för hedersförtryck i vårt arbete ute i skolorna och på fritidsgårdarna. Många utsatta barn och unga kontaktar oss också dagligen.

Därför välkomnar vi att barnkonventionen blir lag. Men för att lagen ska bli ett verktyg i kampen mot hedersförtrycket måste myndigheter, föräldrar, ungdomar och politiker ha kunskap, tydliga riktlinjer och rutiner för hur konventionen ska tillämpas.

Här ligger fortfarande ett stort arbete framför oss. Inte bara oss inom VHEK, utan inom en lång rad myndigheter och frivilligorganisationer. Svensk lag och barnkonventionen ska gå före föräldrarnas tradition och religon.

Vi kräver därför att religiösa friskolor stoppas, att religiösa symboler för barn förbjuds och att samhället förhindrar att fler barn blir bortrövade. Vi anser även att lagen om tvångsäktenskap och barnäktenskap ska skärpas.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.