Ansvarslöst att blunda för Arbetsförmedlingens brister

Arbetsmarknadspolitiken är dyr, ineffektiv och såväl arbetssökande som arbetsgivare saknar förtroende för verksamheten.

Att ge mer resurser och internt omorganisera verksamheten har regeringar av olika kulörer försökt sig på de senaste decennierna med obefintliga resultat. Den av facken påhejade ”Förnyelseresan” slutade med ett veritabelt magplask med it-skandaler, olagliga valideringsinstrument, coach-seanser med tveksamma organisationskonsulter och misslyckade traineesatsningar.

Senast i raden av haverier är satsningen ”job tech” där Arbetsförmedlingens byråkrater skulle leka Silicon Valley-entreprenörer. Allt som allt har flera hundra miljoner skattekronor kastats i ett slukhål.

Arbetsförmedlingen har inte heller en ”anorektisk budget”. Om resursbrist var det avgörande problemet Varför skickar då myndigheten tillbaka miljarder kronor till staten år efter år?

Att blunda för de enorma bristerna och säga att reformerna ska pausas är inte bara verklighetsfrånvänt, utan direkt ansvarslöst.

Det är inte heller sant att det ”helt saknas kunskap” om reformen som pågår. Resultatstyrd arbetsförmedling baserat på LOV-lösning har funnits i Sverige i ett decennium. Avgörande är att mäta resultat. Funkar det att redovisa resultat, att gallra ut dåliga aktörer och belöna de som fungerar (vilket är grunden för en ny arbetsförmedling)?

Ja, säger forskare som studerat detta i en svensk kontext. ”Resultaten innebär att ett väsentligt villkor för potentiella samhällsekonomiska effektivitetsvinster är uppfyllt, nämligen att de leverantörer som presterar bättre ökar sina marknadsandelar. Det skapar incitament att förbättra kvaliteten på sina tjänster så att den genomsnittliga kvaliteten ökar”.

Vi står inför Sveriges högsta arbetslöshet på decennier, kanske någonsin. Arbetsförmedlingen är en betydande del av arbetsmarknadspolitiken, och det är viktigt att den fungerar bättre. Just därför måste reformerna föras i hamn.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.