Ansvarslös vårdpolitik får tragiska följder

Den svenska hälso- och sjukvården har i dag många stora utmaningar att möta. De allra allvarligaste handlar om att Sverige har bland Europas längsta väntetider och över 100 000 människor står i vårdkö. Dessutom ökar köerna kraftigt efter att regeringen skrotade alliansreformen kömiljarden. 

Situationen är den allvarligaste sedan mätningarna började genomföras och det handlar om alla dem som inte får vård i tid inom den nationella vårdgarantins i själva verket ganska blygsamma målsättningar. Då duger det inte att regeringens sjukvårdsminister, Gabriel Wikström, lösning är att ytterligare tillsätter en utredning. Var finns reformerna för att stoppa kö-krisen i vården? 

I Sverige ska du veta att när du blir sjuk ska det finnas hjälp och du ska inte behöva vänta längre än nödvändigt. Det ska inte spela någon roll vem du är eller var du bor. Trots det hade en av fyra patienter som väntade på operation i december 2016 stått längre än tre månader i kö – det är dubbelt så lång tid som för fyra år sedan. 

För att minska köerna krävs det ett helhetsgrepp om svensk sjukvård – alla delar måste fungera. Men så är det inte i dag. I många delar av Sverige har vi en alltför svagt utvecklad primärvård. Det innebär att människor i behov av vård i stället söker sig till akutmottagningar. Det skapar ett tryck på sjukhusen att koncentrera resurserna till de mest akuta fallen och då ökar köerna inom specialistsjukvården.

Trots långa köer på akutmottagningarna är det är just nu över 24 000 patienter som har väntat längre än sju dagar på att få genomföra sitt besök hos en allmänläkare. Det är fler än var tionde patient som får vänta längre än vårdgarantins maximala tidsgräns.

Svensk vård är sämst i Norden och flera undersökningar bekräftar problembilden. Svenska sjukhus har lägst förmåga i Norden att leverera vård med befintliga resurser och internationella jämförelser visar att kvaliteten på svensk vård är sämst i Norden. 

Ska vi komma till rätta med kö-krisen inom vården, måste vi börja från rätt håll och med rätt åtgärder. Det finns exempel i Sverige där man lyckas bra. I alliansledda Västra Götaland får 93 procent av patienterna tid för besök i primärvården inom sju dagar. I socialdemokratiskt ledda Västernorrland är utfallet det sämsta i hela Sverige.

Det är tydligt att svensk vård behöver flyttas närmare människor för att köerna ska minska och fler ska få rätt vård i rätt tid. Då krävs det en sammanhängande plan för hur framtidens hälso- och sjukvård ska utvecklas. Moderaterna vill stärka den nära vården genom en nationell primärvårdsreform. Det innebär till exempel att äldre inte ska behöva sitta och vänta flera timmar på akutsjukhusens mottagningar. De ska ges det stöd de har rätt till i den nära vården, exempelvis genom hemsjukvård eller annan primärvård.

Detta konstaterades redan i maj 2016 när utredningen Effektiv vård, som alliansregeringen tillsatte, presenterades. Göran Stiernstedt, regeringens särskilde utredare, lade då fram förslag gällande nödvändiga övergripande vårdreformer för att förbättra och utveckla vården. Gabriel Wikström har haft tillgång till den här utredningens resultat i mer än ett år, men i stället för att agera tillsätter han en ny utredning.   

När passivitet får leda vården innebär det till slut att drastiska beslut måste fattas. Det såg vi senast tidigare i år när Socialdemokraterna och Miljöpartiet, med passivt stöd av Sverigedemokraterna, lade ner förlossningsmottagningen i Sollefteå. En ansvarslös sjukvårdspolitik får tragiska konsekvenser.

Moderaterna vill stärka svensk sjukvård och återinföra och utveckla den kömiljard som Gabriel Wikström avskaffade. Fler ska få rätt vård i rätt tid och kö-krisen måste brytas. 

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.