Bland annat behöver ministern ta Vinnovas generaldirektör Charlotte Brogren i örat när det gäller myndighetens fyrkantiga sätt att bedöma vilka som kan delta i utlysningarna av så kallade tillväxtmedel. Ekonomiska föreningar, som är den associationsform kooperativ oftast har, diskrimineras. De anses inte ha tillväxtpotential.
Kooperativa företag sysselsätter i dag över 63 000 personer och de 22 största kooperativt drivna företagen i Sverige omsätter omkring 200 miljarder per år. Åren 1998-2008 ökade andelen kooperativa företag med 47 procent jämfört med aktiebolag som ökade med 23. Detta trots att hindren är flera och en modern lagstiftning saknas för kooperativa företag.
Varje år startas cirka 600 kooperativa företag av omkring 4 000 entreprenörer. Men antalet kunde vara betydligt högre om villkoren och förutsättningarna för att starta kooperativa verksamheter i Sverige höll jämna steg med övriga Europa, och för den delen även med andra bolagsformer som handelsbolag och aktiebolag.
Exemplen på hur kooperativa företag missgynnas är flera:
I dag saknas en modern lagstiftning för den kooperativa företagsformen ekonomisk förening. År 2006 trädde den nya aktiebolagslagen i kraft men lagen för ekonomiska föreningar har dragits i långbänk och enligt uppgift ligger frågan fortfarande hos justitiedepartementet för beredning. Det finns i dag inget satt datum för när lagen kan träda i kraft.
Okunskapen om kooperativa företags finansieringsbehov är utbredd både inom kreditinstitut såväl som inom statlig- och kommunal sektor, vilket bekräftades vid en hearing i Riksdagen i våras av Monica Selin från Sveriges Kommuner och Landsting. Åtgärderna som behövs för att ge kooperativa företag rättvisa villkor är få och relativt okomplicerade att genomföra:
• Regeringen behöver under innevarande mandatperiodutveckla sin näringspolitik för kooperativt företagande, i linje med EU:s initiativ. Påskynda processen med att få en fungerande lagstiftning för ekonomiska föreningar på plats.
• Utreda möjligheterna att skapa offentliga medel för start och utveckling av ekonomiska föreningar och kooperativt företagande.
• Möjliggöra för ekonomiska föreningar att svara på Vinnovas utlysningar.
• Fördela medel från anslaget till det civila samhället för forskning kring idéburet företagande.
Att skapa rimliga och rättvisa villkor för kooperativt företagande vore den bästa födelsedagspresenten Annie Lööf kunde ge sig själv efter första året som näringsminister. En present som både bidrar till Sveriges tillväxt och gynnar valfrihet och mångfald på arbetsmarknaden.
Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.
