Äldreomsorg

Anhöriga – sluta fyll i enkäter åt äldre om äldreomsorgen!

Så tycker de äldre om äldreomsorgen heter en årlig rapport från Socialstyrelsen baserad på en enkät till äldre med hemtjänst eller plats på boenden. Det är hög tid att denna värdelösa undersökning läggs ner, menar Krister Westerlund, ordförande Alzheimer Sverige och Lena Breitner, reporter tidningen Minnesvärt.

Frågorna i undersökningen som Socialstyrelsen skickar ut till de äldre är ofta omöjliga för personer som fått bistånd att besvara. Undersökningen är dessutom kontaminerad då två tredjedelar av enkäterna fyllts i av anhöriga, gode män och omsorgsanställda – utan att ”de äldre” ens involverats! 

Varje år skickar kommuner ut information om hur nöjda deras äldre är med sin äldreomsorg. Oppositionen använder samma siffror för att visa hur mycket sämre de är jämfört med vissa andra kommuner. Påståendena baseras på den nationella undersökningen ”Vad tycker de äldre om äldreomsorgen?” Den skickas till 220 000 +65-åringar som har hemtjänst eller bor på särskilt boende. De som bara har larm och/eller matlåda ingår ej i undersökningen, som har en svarsfrekvens på 60 procent.

Rapporten är missvisande. Redovisningen till Stockholms äldrenämnd hösten 2016 ger en bra bild varför. Ytligt låter det bra. Åtta av tio är nöjda med sitt boende. 2 470 personer eller 53,1 procent hade svarat. Rikssnittet är 55,5 procent. På vissa frågor ligger Stockholm bättre till än Malmö och Göteborg får vi veta.

Varför reagerar inte Stockholmspolitikerna när de ges ett pedagogiskt cirkeldiagram som visar att 72 procent av enkäterna ”enbart fyllts i av någon annan”? Undersökningen är kontaminerad med mängder av svar från människor som inte alls bor på något boende!

Det är enkelt att ladda ner enkätunderlaget, som visar att Malmös och Göteborgs äldre i högre grad själva fyller i enkäter (67 respektive 63 procents kontaminering). Hur ska vi tolka att Stockholms äldre är minst delaktiga?

Vilka som fyller i enkäter åt våra äldre särredovisas inte, men vi uppmanas ange om vi är anhörig, vän/bekant, god man/förvaltare eller personal. På hemsidan uppmanas anhöriga, vänner eller bekanta att fylla i vad de tror att den äldre skulle ha tyckt.

Många frågor är omöjliga att besvara. Andelen kognitivt sjuka på särskilda boenden är beräknade till 68 procent, i Stockholms stad hela 85 procent. Kan minnessjuka svara hur maten brukar smaka eller om personalen det senaste året sagt något kränkande om deras rum? Har närstående inblick i vad som händer dygnet runt? Minnessjuka kan felaktigt missuppfatta situationer. Ska vi då fylla i att de blivit kränkta? Undersökningen ska ju faktiskt bygga på vad de boende tycker!

Orsaken till att så få berörda fyller i enkäten är antagligen att de ska skonas. De komplexa frågeställningarna påminner om kognitiva förmågor som förlorats och riskerar att öka oro och ångest. Det påminner om de tester som regelbundet ska utföras för att mäta sjukdomsutvecklingen.

Bara de med stort vårdbehov får plats på boende. Hur kan då 26–27 procent uppge sig ha mycket gott eller ganska gott hälsotillstånd? Speglar svarsfrekvensen snarare anhörigas lättnad att någon annan blivit dygnet-runt-ansvarig?

Sluta låtsas att de boende är beslutsföra människor som kan och vill fylla i enkäter. Ta fram vågen istället för att fråga hur maten smakar! Sitter tänderna löst? Aptit och smak påverkas negativt av många läkemedel. Det kanske var läkemedelsöversyn och inte proffskockar som var lösningen? En människa som får vara med och skala en potatis kanske äter bättre än om storköksmaten kommer inrullande.

Genom BPSD-registret, som syftar till att identifiera beteendemässiga och psykiska symptom vid kognitiv sjukdom, arbetar många boenden systematiskt med att identifiera orsaker till försämrad livskvalitet. Genom att förstå hur en patient levt sitt liv kan framgång nås. Någon vill sova längre på morgonen, en annan blir orolig av att äta med tio andra.

Lägg ner Socialstyrelsens undersökning. Erkänn att det inte existerar demensfria avdelningar i Sverige. Till allmänheten finns bara ett råd: Är du inte omsorgstagare ska du inte fylla i enkäten. Dina svar misstolkas.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Läs hela Dagens Samhälle

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.