Sjöfart

Ändra sjöfyllerilagen redan till sommaren!

Den lågt satta promillegränsen för sjöfylleri har gjort att människor åkt fast och dömts för att de flyttat sin båt för annalkande oväder eller tagit över rodret för att kunna göra en säker angöring. Det är fullständigt orimligt, och visar på att lagen omgående måste ses över.
 

Anledningen till att den nya lagen infördes var att en nedre promillegräns antogs vara ett effektivt sätt att motverka alkoholpåverkan i samband med sjötrafik, man likställde det i praktiken med biltrafiken. Det innebar att den lägsta tillåtna promillehalten sattes till 0,2, och gäller för båtar som kan gå fortare än 15 knop och med ett skrov på minst 10 meter.

Den lågt satta promillegränsen, i kombination med otydligheter, har gjort att människor åkt fast och dömts för att de flyttat sin båt för annalkande oväder eller tagit över rodret för att kunna göra en säker angöring. Det är fullständigt orimligt, och visar på att lagen omgående måste ses över.

I en utredning visar Sjörättsinstitutets granskning av 350 sjöfylleridomar att den berusade i nästan alla alkoholrelaterade dödsfall i sjöolyckor har haft omkring 1,0 promille i blodet.

Även om både Brottsförebyggande rådet och Kustbevakningen menar att antalet lagförda fyllerier och upptäckta brott har minskat så är orsakssambandet svagt i det här fallet och det är för oss tydligt att lagen fokuserar på fel saker.

Nedgången följer en lång trend som snarare beror på bland annat säkrare båtar och ny teknik, och följer i stort våra grannländer som inte infört någon lag lik vår. Finland avslog exempelvis 2012 ett förslag om en gräns på 0,5 promille, eftersom ”det inte har framkommit något vägande skäl att göra en sådan ändring”. 
 
Sverige är ett land med en stor mängd sjöar, vattendrag och med otaliga mil kuster mot öppet vatten. Dessa vatten används årligen av de omkring 700 000 båtägare som finns i landet. Det är därför glädjande att antalet allvarliga olyckor med fritidsbåtar har fortsatt att minska även efter att lagen kom till. Men de negativa konsekvenserna av lagstiftningen är uppenbara och behöver ses över för att vara värdigt ett rättssamhälle och skapa trygghet för alla medborgare, där straffet står i paritet med brottet.

Vi bör också komma ihåg att för många skärgårdsboende finns inga alternativ till båt för att ta sig till bekanta eller hämta oanmälda på bryggan över sundet. Den som säger till båtfolket - att visst kan ni ta en öl, men först när ni lagt till - vet inte vad det innebär att leva på en ö.
  
Vad var då vår justitieministers svar i en IP debatt nyligen. Jo, att det inte är en rättighet att framföra en båt berusad. Nonchalansen för frågan är både respektlös mot alla Sveriges båtägare och omdömeslös. Det är som om man i talarstolen skulle kräva att det glas vin man kan dricka vid riksdagens högtidliga öppnande måste upphöra på grund av fylleslag.

Alkohol är svårt att diskutera i Sverige men även även en justitieminister måste kunna erkänna när det blivit fel. 
 
Det allvarligaste är att vi har en justitieminister som försöker lägga ut dimridåer vilket inte är förtroendeingivande för de frågor som ligger på ministerns bord. Vad ska vi medborgare tro när ministern framför nonsensargument för att hävda en viss ståndpunkt i denna fråga. Det handlar om tilltron till vårt rättssystem och att vi inte ska straffa medborgare när det inte finns något offer. Vad kan vara viktigare än det för en justitieminister, frågar vi oss.
 
För väldigt många människor runt om i landet är det därför viktigt att regeringen omgående följer riksdagens beslut om en utvärdering av sjöfyllerilagen. Den utvärderingen måste självklart vara opartisk, och syfta till att ge förutsättningar för ändringar i lagstiftningen som skapar respekt hos båtfolk, sjöpolis, kustbevakning och nykterhetsorganisationer. Lagen borde ändras redan till årets sommar så att Kustbevakningen och andra rättsvårdande myndigheter kan ägna sin tid och kraft åt en brottsbekämpning som gör skillnad på riktigt.
 

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Debatten på webben – nyheterna i tidningen

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.