Amorteringskrav rätt väg? Hela debatten

”Amorteringskrav slår mot unga och tillväxten”

Ett amorteringskrav riskerar att motverka rörligheten och höja trösklarna in på bostadsmarknaden. I stället vore det mycket bättre om ränteavdraget successivt började fasas ut.

Det unga paret som köper sin första lägenhet för två miljoner med en kontantinsats på 300 000 kronor måste från första dagen betala 2 800 kronor per månad i amorteringar.

Paret med utflugna barn och några års bostadskarriär bakom sig kommer undan med 2 000 om de belånar fyramiljonersvillan till 60 procent. Den kapitalstarke som ordnar halva köpeskillingen utan lån behöver inte amortera alls.  

Det är hög tid att granska konsekvenserna av det amorteringskrav som nu ser ut att bli verklighet. Finansinspektionens förslag gick visserligen på pumpen i våras, men regeringen vill nu ändra lagen.

Enligt förslaget från i våras måste då alla nya lån amorteras ner till 70 procent med en takt av 2 procent per år. Därefter med en takt av en procent per år ner till 50 procent. Varje miljon i lån ska alltså amorteras med 20 000 kronor per år om lånet överstiger 70 procent av bostadens värde.

Det är viktigt att komma ihåg att amortering i sig inte är en kostnad utan ett sparande, men det är likväl pengar som ska betalas varje månad. Vi ser flera problem med förslaget:

• Slår mot unga. De som redan ”gjort bostadskarriär”, hunnit några steg i yrkeskarriären och har småbarnsår och studielån bakom sig påverkas lindrigt eller inte alls. Förlorarna blir unga som inte själva eller med hjälp av sina föräldrar haft möjlighet att spara till 30 procent av köpeskillingen.

• Köpkraft och tillväxt. Att dra in 2 800 kronor av unga pars köpkraft varje månad får rimligen stora konsekvenser för annan konsumtion. Främst lokal handel, men också resor, restaurangbesök och kapitalvaror.

• Tvingar fram sparande när det är som svårast. Förslaget från Finansinspektionen tar inte hänsyn till livscykeln. Vi är många som haft lägre marginaler och svårare att amortera när vi var yngre eller hade små barn. Femton år senare är familjeekonomin ofta annorlunda. Att amortera ned sina bolån är ett bra sparande, men här ska det ske med tvång, utan hänsyn till andra faktorer.

• Dyrare lån. För den som i dag inte har egna pengar till en kontantinsats på 15 procent återstår ofta någon form av dyrare lån för att täcka upp över bolånetaket på 85 procent. Det rationella vore att börja med att amortera det som kostar mest, men med Finansinspektionens logik ska det billigare bolånet amorteras först. Staten tvingar fram en irrationell amorteringsplan.

• Motverkar rörlighet på bostadsmarknaden. Den som redan har bostadslån påverkas inte av reglerna, men så fort hen flyttar och behöver ta nya lån slår amorteringsreglerna till. Vid sidan av reavinstskatten tillkommer alltså ytterligare en faktor som bromsar rörligheten. Effekten blir att fler äldre med utflugna barn blir kvar i onödigt stora bostäder och att det blir svårare att flytta till ett jobb.

Ändå finns det skäl att se över bostadsmarknaden. Ett mycket bättre förslag vore att omgående börja fasa ut ränteavdraget, alltså möjligheten att dra av räntekostnader mot inkomst av tjänst, med 2 procentenheter per år.

Med en tänkt ränta på tre och en halv procent skulle det unga parets köpkraft minska med ungefär 100 kronor per månad första året.

Familjen i fyramiljonersvillan tappar cirka 150 kronor. En sådan lösning skulle slå lika mot alla låntagare och vara mer neutral mellan generationerna.

Den skulle inte motverka rörligheten och den skulle inte på samma sätt höja trösklarna in på bostadsmarknaden. Dessutom skulle det ge intäkter till statskassan.

Varje utfasad procentenhet motsvarar cirka 1 miljard kronor till försvar, vård eller skola. Mindre skadliga konsekvenser på bostadsmarknaden och nya intäkter till staten borde göra valet lätt.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Läs hela Dagens Samhälle

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.