Upphandling

Almega: ”KD förstår inte vad de lagstiftat om”

Kristdemokterna är ett parti som normalt värnar små företags möjligheter att växa, men verkar helt ha missuppfattat komplexiteten i den lagändring kring arbetsrättsliga villkor i upphandling de nu har medverkat till.­­

Replik. De svenska upphandlingslagarna får nu ännu fler paragrafer. Från och med den 1 juni ska en upphandlande myndighet ha med arbetsrättsliga villkor i sina upphandlingar om det anses vara behövligt och om villkoren går att formulera. Villkoren ska även gälla för underleverantörer.

Kristdemokraterna som har kommit överens med regeringen är nöjda med förslaget. Jakob Forssmed, tf partiledare, skriver i Dagens Samhälle den 3/5 att förslaget är mindre krångligt än regeringens tidigare förslag. Det är en klen tröst för många små och medelstora företag och för myndigheterna som ska tillämpa reglerna som verkligen inser konsekvenserna av beslutet.

EU:s direktiv för nya upphandlingsregler infördes redan den 1 januari i år men regler om krav på underleverantörer och ILO-konventioner saknades. Därför togs frågan upp på nytt. Vid det tillfället valde KD att förhandla med regeringen för att även införa tvingande arbetsrättsliga villkor i vissa offentliga upphandlingar, trots att det inte är nödvändigt enligt EU-direktivet.

KD som i normala fall är ett parti som vill värna de små företagens möjligheter att växa verkar helt ha missuppfattat komplexiteten i den lagändring de nu har medverkat till. Upphandlande myndigheter ska tolka villkoren i något av de cirka 680 svenska kollektivavtalen vid varje upphandling där det efterfrågas och företagen ska visa att deras anställda erhåller minst de nivåerna i lön i semester och i arbetstid. Villkorens tolkningar samt uppföljningen av de ställda kraven gör den offentliga upphandlingen betydligt svårare. Det har bland annat upphandlarnas organisation SOI redan förklarat.

KD medverkar nu till att tvinga kommuner och andra upphandlande myndigheter att ställa kraven. De ska inte själva få bedöma när och vilka krav som ska ställas. Det som fram tills nu har varit kommunernas egna beslut fattas nu över deras huvuden.

KD har kommit överens med regeringen om att kraven enbart gäller över tröskelvärdena. De menar därför att de små företagen har alla möjligheter att delta i upphandlingarna, eftersom de små företagen säljer under tröskelvärden. Inget kan vara mer fel. Dels verkar KD leva i tron att upphandlande myndigheter kommer att välja att utforma sina upphandlingar på olika sätt.

Det stämmer inte. Sverige har en tradition av att tillämpa samma villkor under som över tröskelvärdena. Det vet regeringen men uppenbarligen inte KD. Har de väl ställt arbetsrättsliga villkor över tröskelvärdena så kommer samma krav att ställas under tröskelvärdena.

KD verkar dessutom ha uppfattningen att de små företagen inte säljer över tröskelvärdena. Detta är också fel. Statens inköpscentral som tecknar ramavtal åt alla statliga myndigheter uppger att 85 procent av leverantörerna utgörs av småföretag, inte minst som underleverantörer till större företag. Effekten blir inte den önskade. I stället stängs de små företagen utanför och konkurrensen minskar.

Redan den 1 juni kommer de nya reglerna om arbetsrättsliga villkor träda i kraft. Upphandlingsmyndigheten förväntas av regeringen och stödpartierna kunna ge besked om hur man ska tolka och ställa krav enligt kollektivavtal. Efter en lång process har man tagit fram en första vägledning för taxibranschen. Den är i skrivande stund redan föremål för en domstolsprocess där myndighetens tolkning av parternas avtal ifrågasätts.

Vi är mycket bekymrade över utvecklingen av ett så samhällskritiskt system som offentlig upphandling när de nya reglerna träder i kraft. Ett fungerande regelverk för offentlig upphandling är nödvändig för att ge medborgarna bra verksamhet för de hundratals miljarder skattepengar som årligen används för köp av tjänster.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Läs hela Dagens Samhälle

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.