Debatt
Bredband
1 april 2016 kl 12:01

Denna artikel publicerades för 4 år sedan

Allvarligt om var tionde hushåll blir utan bredband

Nio av tio hushåll ska enligt regeringen få tillgång till snabbt bredband senast 2020. När det nu är dags för IT-minister Mehmet Kaplan att presentera en ny nationell bredbandsstrategi är det hög tid att målet höjs till att omfatta alla.

Det här är en opinionstext

För vilka är annars de tio procent, eller cirka 500 000 hushåll, som skulle klara sig utan digitaliserings möjligheter? 90 procent duger inte. Den nya strategin måste vara tydlig med att ingen ska lämnas utanför digitaliseringens möjligheter.

Tillgången till bra uppkopplingsmöjligheter ser mycket olika ut bland landets kommuner. Genomgående är tillgången till bredband med motsvarande fiberkapacitet sämst på gles- och landsbygden. Detta är bredbandsutbyggnadens akilleshäl. Sverige kan inte hävda att vi ligger i framkant i digitaliseringen om vi låter stora grupper hamna utanför den nödvändiga infrastruktur som bredband med fiberkapacitet utgör. 

Det nationella bredbandsmålet, som säger att minst 90 procent av hushållen ska ha tillgång till bredband med motsvarande fiberkapacitet senast 2020 har varit bra och viktigt. Men vi är oroliga för att bredbandsutbyggnaden utanför städerna hämmas av hur det nuvarande målet är satt. Det är farligt att i ett mål utesluta en stor del av befolkningen från en så viktig del av infrastrukturen som tillgång till bra bredbandskapacitet har blivit.

Det som då, 2009, var ett ambitiöst mål riskerar i dag att hålla tillbaka vissa kommuner och regioner från att ta ett helhetsgrepp och presentera bredbandsstrategier som omfattar samtliga invånare.

Tillgång till bredband är inte längre en lyx eller något spännande nytt. Det är en självklar och nödvändig del av den svenska infrastrukturen som både tillväxt och välfärd är beroende av. Också de som bor och verkar på gles- och landsbygden har rätt att ta del av den utveckling av tjänster och det informationsutbyte som sker via nätet.

I en tid då såväl myndigheter, kommuner och landsting i allt större utsträckning digitaliserar sina tjänster innebär ett digitalt utanförskap att du som medborgare inte fullt ut kan ta del av samhällets utbud. Därför behövs nu krafttag och ökad kunskap om hur också de områden som idag saknar goda uppkopplingsmöjligheter ska få tillgång till detta.

Det är inte bara digitaliseringen som har utvecklats med ljusets hastighet sedan det första bredbandsmålet antogs för sju år sedan. Även den tekniska utvecklingen har gått rasande fort och långa avstånd eller besvärlig terräng är inte längre ett hinder.

I dag är det möjligt att ansluta också mindre byanät, långt ifrån städer och större samhällen, med hjälp av den nya generationens mikrovågslänk, eller så kallad trådlös fiber. Detta gör att de argument som för flera år sedan fanns mot att ta fram ett bredbandsmål som omfattade alla inte längre är rimligt. Det är extra angeläget att se närmare på kompletterande tekniska lösningar när vi går vidare med bredbandsutbyggnaden. Först måste alla hushåll – också utanför de mest tättbebyggda storstadsområdena – få tillgång till bredband med fiberkapacitet.

Men sedan måste alla också ha en god redundans, det vill säga en back-uplösning som gör att livsviktiga system inte fallerar om en fiberkabel råkar grävas av eller att driften störs av andra skäl. 

Digitaliseringens möjligheter är oändliga och bredbandet räknas redan nu av många som samhällskritisk infrastruktur. Inget talar för att denna utveckling är på väg att stanna av, snarare tvärtom. Vi hoppas därför att regeringen och IT-minister Mehmet Kaplan ska höja blicken och lova bredband till alla.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Publicerad: 1 april 2016 kl 12:01
Uppdaterad: 10 juli 2019 kl 10:21

Skribenter

Mikael Ek
vd Svenska Stadsnätsföreningen
Tony Petersson
ordförande Svenska trådlös fiberleverantörer