Debatt
Flygtrafik
4 februari 2021 kl 14:37

”Allt mer talar för att Brommas dagar är räknade”

Till Gotland finns det ingen landsväg eller järnvägsräls att bygga ut. Vi är helt beroende av en välfungerande trafik i luften och till havs. Men idén om att lösningen  på våra utmaningar måste vara att behålla både Bromma och Arlanda flygplats vilar däremot på skakig grund, replikerar Miljöpartiets gruppledare på Gotland Lisbeth Bokelund.

Det här är en opinionstext

Lisbeth Bokelund
gruppledare Miljöpartiet på Gotland

Framtiden för Bromma flygplats är än en gång i den politiska hetluften. I Dagens Samhälle 21/1 menar Trafikrådet Gotland, genom regionstyrelsens ordförande Eva Nypelius (C) att flygplatsens överlevnad är nödvändig för möjligheten att bo och verka på Gotland. Det är en förhastad slutsats.

Sveriges största ö befinner sig i en ständig kamp för att få till kommunikationer som kan mäta sig med övriga landet. Till Gotland finns det ingen landsväg eller järnvägsräls att bygga ut. Vi är helt beroende av en välfungerande trafik i luften och till havs.

Läs också ursprungsinlägget i detta replikskifte

Miljöpartiet delar den bild av Gotlands utmaningar som tecknas av regionstyrelsens ordförande. Idén om att lösningen måste vara att behålla både Bromma och Arlanda flygplats vilar däremot på skakig grund. Under de senaste åren har Bromma i huvudsak trafikerats av aktören BRA Flyg. I mitten av januari meddelade ägaren Per G. Braathen plötsligt att bolaget är redo att flytta sin verksamhet till Arlanda, bland annat till följd av ett sviktande passagerarantal.

Nypelius anser att diskussionen tar avstamp i ett kortsiktigt tänkande under den extraordinära situation som pandemin innebär. Men faktum är att antalet flygpassagerare började minska redan innan coronaviruset nådde det allmänna medvetandet.

Mellan åren 2012 och 2018 steg antalet årliga passagerare på Bromma flygplats med totalt nio procent. 2019 hade däremot antalet passagerare sjunkit med sex procent – på bara ett år. Braathen menar att debatten om flygskam minskade antalet kunder avsevärt. Vidare bedömer han att den pågående omställningen till digitala möten kommer att minska affärsflygandet permanent.

Nypelius skriver att en nedläggning av Bromma riskerar att höja priserna och leda till färre aktörer på marknaden. Internationella erfarenheter i branschen visar tvärtom att sammanslagningar av flygplatser ofta medför stordriftsfördelar som sänker priserna, i synnerhet för den trafik som flyttas från en mindre till en större flygplats. Därför bör vi kunna kräva att kostnaden för gotlänningar inte ska öka om Bromma flygplats läggs ned.

Braathen lyfter även möjligheten till transfersamarbeten med de stora aktörerna på Arlanda som ett sätt att underlätta för mindre flygbolag. Hans uppfattning är att nuvarande situation med två konkurrerande nätverk för inrikesflyg gör att viktiga linjer ut i landet kan gå förlorade. Den som oreflekterat försvarar Bromma flygplats riskerar att krama ihjäl inrikesflyget.

Slutligen hävdar Nypelius att Bromma flygplats behövs för den gröna omställningen. Det är ett märkligt påstående. Höjda miljö- och klimatambitioner handlar om styrmedel – inte om var en flygplats ligger. Exempelvis har Stockholms Handelskammare föreslagit att de bästa tiderna på Arlanda ska reserveras till flygplan med lägre klimatpåverkan.

Enligt myndigheten Trafikanalys finns det i dag inget elflyg som kan ta fler än två passagerare mellan Visby och Stockholm, oavsett vilken flygplats som används. Redan 2026 hoppas dock svenska Heart aerospace att deras batteridrivna plan ska kunna flyga upp till 19 passagerare mellan Gotland och huvudstaden. Bolaget har själv pekat ut sträckan Arlanda–Visby.

Allt mer talar för att Brommas dagar är räknade. Om flygplatsen dessutom har blivit ett hot mot inrikesflyget, vore det klokast att lägga sin politiska energi på att säkerställa att Gotlands behov kan tillgodoses på Arlanda. Låt oss fokusera på den flygplats som har en framtid och ställa skarpare krav på tillgänglighet. Så kan vi tillvarata gotlänningarnas intressen.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Publicerad: 4 februari 2021 kl 14:37
Uppdaterad: 4 februari 2021 kl 14:38

Skribent

Lisbeth Bokelund
gruppledare Miljöpartiet på Gotland