Debatt
Undernäring
8 september 2020 kl 05:15

”Allt annat än en nollvision för undernäring är otänkbart”

Flera professionsgrupper måste bli mer uppmärksamma på den äldres näringsintag och vikt och jobba med en systematik som gör att undernäring kan upptäckas och förhindras i tid, skriver Livsmedelsakademins vd Lotta Törner och ordföranden för omsorgsnämnden i Kävlinge Annsofie Thuresson (M).

Det här är en opinionstext

Sveriges befolkning blir allt äldre och en femtedel är snart över 65 år. En skrämmande hög andel av dessa är undernärda eller riskerar att bli det. Mycket talar för att detta är en dold folksjukdom. Ändå gjordes det under 2019, enligt det nationella kvalitetsregistret Senior Alert, bara 8 040 riskbedömningar för undernäring bland de närmare två miljoner äldre som bor hemma. Och endast 40 procent av hemtjänsterna har rutiner för hur personalen ska agera vid misstanke om undernäring.

Orsakerna till bristande näringsintag kan vara många och svåröverskådliga, men rör sig till exempel om sjukdom, minskad aptit, ensamhet eller en kombination av flera orsaker. Med undernäring kommer mänskligt lidande och höga kostnader för samhället. Till exempel kostar en undernärd patient cirka 10 000 kronor mer per vårddygn på sjukhus. Därtill ökar risken för infektionssjukdomar  vilket är extra allvarligt under den rådande covid-19-pandemin. Fram till år 2040 kommer dessutom antalet personer över 75 år öka dramatiskt, vilket skapar ett ännu större tryck på vård och omsorg.

En grundläggande brist är att olika enheter och organisationer inom hälsa, vård och omsorg inte samarbetar med varandra. Flera professionsgrupper måste bli mer uppmärksamma på den äldres näringsintag och vikt och jobba med en systematik som gör att undernäring kan upptäckas och förhindras i tid. Det är här Livsmedelsakademin kommer in i bilden – Livsmedelsakademin driver frågor som är för komplexa för att varje enskild aktör ska kunna göra det på egen hand.

Sedan ett drygt år tillbaka har Livsmedelsakademin i uppdrag av innovationsmyndigheten Vinnova att arbeta med en nollvision för undernäring hos äldre. För att nå denna nollvision samverkar vi med privata företag, offentlig sektor och akademi kring en långsiktig effektiv arbetsmodell som alla Sveriges kommuner ska kunna använda. Modellen bygger på fem avgörande insatser som vi identifierat och nu håller på att utveckla:

1. Digitala lösningar för att identifiera undernäring.
2. Anpassade livsmedel och måltidstjänster.
3. Minskad ensamhet kring måltiderna.
4. Ökad kunskap om näring och måltider hos personal, anhöriga och den äldre själv.
5. Kostnadskalkyler som jämför kostnader för förebyggande insatser med faktiska kostnader för undernäring.

Kävlinge kommun och stadsdelen Enskede-Årsta-Vantör i Stockholm deltar i ”Nollvisionen” som viktiga innovationsmiljöer. Det är där som hållbara lösningar tas fram och testas innan de blir tillgängliga för övriga kommuner i Sverige att använda. 2030 vill Livsmedelsakademin att alla Sveriges kommuner och regioner samt relevanta departement och myndigheter arbetar med nollvisionen och att arbetssätten även har fått internationellt genomslag.

Läs också nyhetsartikeln

För 20 år sedan räknande Socialstyrelsen med att uppemot en miljard kronor om året kunde sparas genom prevention och behandling av undernäring. Den siffran är sannolikt mångdubbelt högre i dag och att det inte finns färskare siffror visar hur lågt prioriterad frågan har varit.

Vi uppmanar politiker på alla nivåer, myndigheter och socialtjänst samt hälso- och sjukvård att samverka kring prevention och tidig identifiering av undernäring. Tillsammans kan vi skapa ett fungerande system kring äldre. Ingen i Sverige ska behöva bli undernärd, och i värsta fall dö av undernäring, därför måste vi agera redan i  dag. Allt annat än en nollvision för undernäring är otänkbart.

Fakta
Detta är Livsmedelsakademin

Livsmedelsakademin är en ideell organisation som skapar samarbeten kring komplexa frågeställningar med fokus på näringsliv, akademi och samhälle. Med utgångspunkt i livsmedelsproduktionen och i samarbete med andra kluster bidrar akademin till utveckling genom att arbeta med frågor som är nationella, regionala och globala.

 

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.