Debatt
Upphandling
12 september 2016 kl 16:17

Denna artikel publicerades för 3 år sedan

”Alliansens upphandling - ingen strumpsak”

Strumpor för 6 000 kronor paret och byxor för 10 000 kronor. Få av oss skulle gå på sådana priser men det har den styrande Alliansen i Stockholms läns landsting gjort, och det är bara en i raden av dåliga upphandlingar.

Det här är en opinionstext

Nyligen avslöjades att Stockholms läns landsting köpt strumpor för 6 000 kronor per par av företaget Onemed. Avtalet har nu sagts upp - på ofördelaktiga villkor för landstinget. Inför hotet att bli stämt för avtalsbrott har landstinget valt att sätta ett kostnadstak på 450 miljoner kronor per år för att kunna avsluta kontraktet två år tidigare. Ett avtal som antogs i tron att det skulle kosta skattebetalarna 100 miljoner kronor per år, kommer nu att kosta 4,5 gånger så mycket. I slutändan 850 miljoner kronor extra. 

Vi i Miljöpartiet menar nämligen att de här inte bara är ett för skattebetalarna uselt avtal, det är också fattat på fel sätt. Alliansen har rundat politiken och låtit tjänstemän fatta beslutet. Därför har vi nu lämnat in ärendet till Förvaltningsdomstolen för att de ska titta på det, och kommer även att ställa frågor på tisdagens landstingsfullmäktige. 

Det här är en stor skandal, men ingen enskild händelse. Det är ett symptom på ett större systemfel och ännu ett bevis på Alliansens oförmåga att styra Stockholms läns landsting.

Landstinget köper årligen in hjälpmedel, läkemedel och sjukvårdsutrustning för mer än fem miljarder kronor. Uppskattningar från förvaltningen visar att det med relativt enkla beslut skulle gå att spara omkring 500 miljoner årligen bara på att köpa in rätt saker, till rätt volym och rätt pris.

Det är pengar som till exempel skulle räcka för att öppna samtliga 400 stängda vårdplatser i Stockholms läns landsting. 

Listan på landstingsalliansens dåliga affärer är redan förskräckande lång. Skattepengarna rinner dem mellan fingrarna. Försäljningen av vårdcentralen Serafen, de orimliga avtalen för NKS, utbyggnaden av Roslagsbanan och de evighetslånga problemen med tvärbanans signalsystem är bara några exempel på Alliansens bristande respekt för våra gemensamma tillgångar. Nu kan vi alltså även lägga till Onemed-skandalen.

Miljöpartiet har listat fem åtgärder för att komma till rätta med bristerna i upphandlingarna.

1. Inför en gemensam upphandlingsorganisation för hela landstinget

I dag har samtliga länets sjukhus egna inköpsavdelningar. Genom att samordna alla upphandlingar centralt i landstinget köper vi större kvantiteter och får därmed bättre priser. De som arbetar med upphandlingar får också möjlighet att specialisera sig, vilket också leder till bättre avtal.

2. Förbjud inköp utanför upphandlade avtal annat än i nödfall

Endast två tredjedelar av alla varor i Stockholms läns landsting köps i dag in av Medicarrier, landstingets egna distributör. Resten är så kallade “vilda inköp”, det vill säga köp utanför upphandlingarna. Vilda inköp blir nästan alltid dyrare och är inte tillåtna i andra landsting.

3. Samordna sortimentet

Bristen på samordning gör att antalet produkter i Medicarriers sortiment växer för varje år. Idag finns exempelvis 73 olika sorters almanackor för landstingets inköpare att välja mellan. För att få upp volymerna och därmed minska kostnaderna behöver produktutbudet standardiseras.

4. Förbättra kravställandet

Experter från vården ska alltid vara med och specificera vilka produkter som behövs. Dessa personer har ont om tid och behövs i sin ordinarie verksamhet. Ge sjukhusen ekonomisk kompensation för arbetet så att experterna kan prioritera arbetet med kravspecifikationer.

5. Inför noggranna uppföljningar

I dag följs avtalen sällan upp ordentligt. Landstinget måste rutinmässigt säkerställa att de produkter som levererats håller den kvalité som avtalats och att kostnaderna håller sig inom rimliga nivåer.

Vi kräver nu att Alliansen omedelbart förbättrar organisationen för upphandling enligt våra förslag. Skattepengar som idag försvinner in i leverantörernas fickor behövs på många andra ställen i landstingets verksamhet.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.