Alliansen

Alliansen gör danska borgerlighetens misstag

Vägen ur idétorkan och förlorad status ligger i långsiktig opinionsbildning och att visa på bättre alternativ, menar Vladan Lausevic (L). 

Idéer formar samhället. Det förklarar varför Sverige i jämförelse med Danmark högre grad av institutionell patriotism och medborgerlighet än etnocentrism och folklighet. Invandring och öppenhet har trots sina problem haft en mycket viktig betydelse för den moderna samhällsutvecklingen. Därför är det synd att borgerliga aktörer har förlorat förståelsen för vikten av idéernas betydelse och långsiktig opinionsbildning som avgörande för reformer och framtidsorientering.

I debatten om frågor som migration och identifikation liknar den politiska situationen i Danmark och Sverige allt mer varandra. Både dansk och svensk borgerlighet har brist på idéer och visioner inför 2020-talet. Man landar ofta i kortsiktighet och opportunism i viljan att konkurrera med nationalistiska aktörer om makten.

Erfarenheterna från den danska borgerlighetens visar att idébristen beror på att den så kallade ”kulturkampen” man under 2000-talet förde emot vänster och kulturradikala idéer var ett tvåeggat svärd. Man ”vann” det politiska slaget genom högerkollektivism och TAN-identitetspolitik. Men varken stigmatiserande förbud gentemot utsatta individer eller restriktivare policyn för humanitär invandring är exempel på den frihetlighet och öppenhet som borgerligheten borde värna om. Så vad kan man lära sig från den politiska utvecklingen i Danmark men också från det som har hänt i Sverige sedan 2015?

Fokusera på att vara för något

Borgerlighetens problem bygger på att man ofta i första hand är anti-vänster och därefter borgerlig. Fokus på egna idéer behöver främjas. Gabriel Ehrling, chefredaktör för Liberal Debatt, sammanfattade det på ett bra sätt under 2017:

…allianssamarbetet, om det även i framtiden ska ha ett existensberättigande, syfta till större saker än att se till att landet inte leds av en socialdemokrat. Det måste, som under Reinfeldt, handla om en ekonomisk politik för lägre skatter på arbete, reformer av välfärdssystem och lägre trösklar in på arbetsmarknaden, samt, inte minst, en fortsatt svensk utveckling mot globalisering, fri rörlighet, internationell samverkan och en fortsatt europeisk integration.

Huvudmotståndaren är inte ”vänstern”

Sverige blir inte friare genom högerkollektivistiska förslag som utmärks i kommunikationen om extralegala gränskontroller och inskärningar av religionsfriheten för muslimer. Ekonomisk liberalism är svårförenlig med auktoritär kollektivism. Högerkollektivistiska aktörer i Europa har till en stor del vänsterpopulistisk agenda i synen på ekonomin, välfärden och offentlighetens storlek.

Mångfald är lika med valfrihet som inkluderar fler

Värderingen av individen, marknaden, pluralismen är fortsatt viktiga om borgerligheten vill uppnå ett mer friare och inkluderande samhälle. En mindre offentlighet är viktigt för att statens kärnfunktioner, som polis, ska kunna fungera bättre resursmässigt. Likaså för att underlätta för högre grad av kulturell mångfald när människor lättare kan organisera sig privat och lokalt efter sina identitetsval som rörande fack-, kultur- och välfärdsföreningar.

Spela inte på oro utan visa på bättre alternativ

Den oro och pessimism som råder i samhället idag har både en ogrundad och överdriven sida samt en sida med konkreta problem som i integrationsområdet. Men ett tryggare samhälle ligger inte några förbud bort. Att kopiera högerpopulisternas ”rädslans politik” eller rättsstatsvidriga lösningar är inget vinnande koncept för samhällets framtid.  Istället kan borgerliga aktörer utveckla fler inspirerade berättelser och reformförslag förankrade genom positiva och meningsfulla budskap.

Alliansens aktörer har redan begått danska borgerlighetens misstag. Vägen ur idétorkan och förlorad status ligger i långsiktig opinionsbildning baserad på djupare analyser av de stora framtidsfrågorna. Idéer vinner val från ekonomi och välfärd till migration och inkludering. 

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Läs hela Dagens Samhälle

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.