Lärarlegitimation

Alla som jobbar på fritids behöver inte legitimation

Kommuner, gör inte om samma misstag med fritidshemmen som med förskolan genom att enbart tillsvidareanställa lärare med legitimation. Ta i stället vara på den yrkesutbildade personal som redan arbetar inom fritidsverksamheten, manar Kommunals förbundsordförande Tobias Baudin och utredare Kerstin Mikaelsson.

I dag den första juli införs legitimationskrav för lärare mot fritidshem. Det har inte Kommunal något emot. Men det betyder inte att alla som ska arbeta på fritidshemmen ska ha lärarlegitimation. Ett starkt arbetslag innehåller också fritidsledare, barnskötare och elevassistenter och deras särskilda kompetenser.

Fritidsverksamheten är en grundförutsättning för elevernas utveckling, och i läroplanen fastställs att fritidshemmet ska komplettera förskoleklassen och grundskolan och stimulera elevens utveckling och lärande samt utgå från en helhetssyn på eleven. Vi kan konstatera att en välfungerande fritidsverksamheten är centralt för att skolan ska klara av sitt uppdrag – alla barns rätt till fullgoda kunskaper och att må bra.

Likt förskolan bör fritidshemmen sträva efter att ha en lärare som är ansvarig för det pedagogiska innehållet och att resterande yrkesroller utgörs av yrkesutbildad personal – med deras kompetenser. Tillsammans planerar, utför och följer man upp verksamheten i arbetslag, där lärare och yrkesutbildad personal bildar en helhet. Det är ett arbetssätt som stärker verksamheten.

I dag finns det mer än 9 000 fritidsledare och 25 000 elevassistenter. De har ofta sin tjänst i skolklass under dagen och på fritidshemmet på eftermiddagen. Yrken med viktiga kompetenser och särskilda kunskaper. Fritidsledarutbildningen är två år på folkhögskola och elevassistenter ska ha gått barn- och fritidsprogrammet med pedagogisk inriktning.

Nu vill vi påminna kommunerna – för att undvika att göra samma misstag med fritidshemmen som med förskolan. I slutet av 00-talet såg vi en trend i att många av landets kommuner trodde att de bara skulle kunna anställa förskollärare i förskolan. Som en följd av det sades barnskötare upp från sina tillsvidareanställningar och fick bli vikarier i väntan på förskollärare. Som aldrig dök upp.

Redan efter några år insåg många kommuner sitt misstag och började anställa yrkesutbildad personal på tillsvidareanställningar igen. De senaste åren har förståelsen för att varken förskolan eller barnen klarar sig utan barnskötare blivit allt större. Vilket också tydliggjorts i den reviderade läroplanen för förskolan som tydliggör barnskötarnas roll i undervisningen och fastställer att barnskötare ingår i förskolans arbetslag.

Alla kommuner behöver markera att det behövs yrkesutbildad personal även inom fritidshemmen. För att uppmärksamma alla de fritidsledare, barnskötare och elevassistenter samt andra med yrkesutbildning som varje dag ser till att fritids fungerar.

Så ni rektorer och huvudmän som funderar på om ni endast ska tillsvidareanställa lärare på fritidshemmen – stopp! Ta vara på de som redan arbetar, få dem att vilja stanna kvar i yrket och få fler att välja att utbilda sig för att arbeta med pedagogisk omsorg. Ge alla yrkeskunniga möjlighet att utföra sitt jobb, ge dem rätt utbildning och tillgång till kontinuerlig yrkesutveckling.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Läs hela Dagens Samhälle

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.