Debatt
Arbete
22 maj 2014 kl 15:27

Denna artikel publicerades för 6 år sedan

Alla som arbetspendlar över gränsen måste in i siffrorna

Det finns 43 000 arbetspendlare över Öresund respektive mellan Sverige och Norge som inte tas med i den officiella svenska arbetsmarknadsstatistiken. Människor med jobb på andra sidan gränsen räknas varken som sysselsatta eller som löntagare och blir då missvisande ur flera aspekter. Detta påverkar gränsregioner som Skåne, Västra Götaland och Värmland negativt.

Det här är en opinionstext

Vi lever i dag på många sätt i en gränslös värld med hjälp av moderna transporter och ny teknik. EU och det nordiska samarbetet har som mål att underlätta människors liv och mobilitet över nationsgränser. Ändå styrs och påverkas vår vardag i stor utsträckning av just gränser: i vilken kommun vi bor påverkar skattesatsen, hur många zoner vi åker igenom avgör priset på ett pendlingskort, vilken nationsgräns vi passerar på väg till jobbet får konsekvenser för den officiella statistiken. 

Officiell statistik ska enligt lag finnas för allmän information, utredningsverksamhet och forskning. Den ska vara objektiv och allmänt tillgänglig. Om staten genom SCB ansvarar för produktion och publicering av Sveriges statistik borde det därför vara naturligt att staten ger SCB i uppdrag att inkludera och finansiera gränspendling i nationell statistik framöver.

Mörkertal för gränspendlare ger de tre regionerna, och i förlängningen Sverige, lägre sysselsättningsnivå. Det för även med sig att inkomstnivåer underskattas. Vidare går det inte att mäta det ekonomiska tillskott som gränspendlare har i det andra landet. Problemet fortplantar sig i all statistik, till exempel i rangordning av kommuner efter företagarklimat och barnfattigdomsindex eller inrapportering till Eurostat.

För Skåne saknas cirka 17 000, eller drygt 2 procentenheter av förvärvsfrekvensen i den officiella statistiken. För Malmös del innebär det att förvärvsfrekvensen underskattas med närmare 5 procentenheter.

För Västra Götaland saknades 7 000 personer, som pendlade till Norge. Kommuner nära gränsen har reellt sett en för låg sysselsättningsgrad. I Strömstad ligger förvärvsfrekvensen för män på 69 procent enligt den officiella statistiken år 2010, men om man räknar in gränspendlare blir den 85 procent! 

För Värmlands del saknas över 5 000 sysselsatta i statistiken. Det innebar att Värmlands förvärvsfrekvens underskattas med 3 procentenheter. Den kommun som påverkades mest var Årjäng vars förvärvsfrekvens sjönk med nästan 15 procentenheter. 

Det är uppenbart att den officiella statstiken inte hänger med i utvecklingen av att allt fler människor rör sig över gränser för att studera och arbeta. För att motverka denna missvisande bild har våra tre regioner utvecklat och finansierat egna databaser och analyser under flera år. Syftet är att tillhandahålla rättvis och kompletterande fakta av den dynamiska utveckling som faktiskt sker.

Avsaknaden av gränspendlare i nationell statistik är inget nytt fenomen utan något som alltid funnits. Men genom en ökad mobilitet och växande gränsregionala marknader har behovet av rätt statistik aldrig varit större. Det är det dags att tänka utifrån ny verklighet. Därför bör staten ta sitt ansvar för att garantera tillgänglig statistik. Därigenom får vi alla bättre beslutsunderlag för viktiga samhällsfrågor.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Publicerad: 22 maj 2014 kl 15:27

Skribenter

Gert-Inge Andersson
ordförande (S), regionstyrelsen Västra Götaland
Pia Kinhult
regionstyrelsens ordförande (M), Region Skåne
Tomas Riste
regionstyrelsens ordförande (S) Region Värmland