”Alla medborgare har rätt till skydd i en kris”

Tänk dig en varm sommar i en mindre svensk kommun. Det börjar brinna i skogarna och brandskyddet meddelar kommunen att man oroar sig för vilka konsekvenser det kan få för de boende. Bränderna är svåra att få bukt med och en evakuering rycker allt närmare.

I kommunen finns två äldreboenden, ett demensboende, två gruppbostäder varav en drivs i privat regi, 36 personer är beviljade personlig assistans varav 24 har valt olika privata alternativ. Vilket stöd får dessa personer i den här situationen tror du? Och vem är ansvarig för att det stöd som behövs når fram?

Under årets Almedalsvecka lyfte vi upp den här frågan till diskussion. Det blev tydligt att det finns flera olika problemområden som är viktiga att fortsätta arbeta med, för att alla som är i behov av samhällets stöd ska få det även i en krissituation.

Många kommuner har påbörjat arbetet med att ta fram krisberedskap och evakueringsplaner. Men hur mycket vet kommunen och socialnämnden om personer i behov av samhället stöd, som bor i privata lägenheter eller hus och som kanske också valt privat hemtjänst eller privat assistansanordnare? Vem ansvarar för att ge livsnödvändig assistans i en krissituation? Hur ser privata assistansanordnares krisberedskap ut? Har anordnaren ansvar för att ge assistans även i en krissituation, eller upphör den privata anordnarens ansvar då?

En person med full autonomi kan själv följa informationen i media vid en krissituation och fatta beslut om sin egen person, men kan kanske inte ta sig ut ur sin lägenhet om inte hissarna fungerar. Färdtjänstens trappklättrare fungerar inte för större elrullstolar. Vem ansvarar då för att personen ska komma ut ur sin lägenhet? Personen kan kanske inte heller åka i en vanlig buss eller bil vid eventuell evakuering.

Om krisen blir värre än en brand, och personen behöver evakueras, är det inte säkert att det finns skyddsrum som är anpassade för att ta emot personer som använder rullstol.

Socialnämnden i varje kommun är ansvarig för all LSS-verksamhet i kris. Men hur fungerar det i praktiken? Finns det kylaggregat och/eller fläktar i gruppbostäder, servicebostäder och demensboenden? Vilken utbildning får orutinerade, och kanske outbildade, sommarvikarier om hur de ska hantera en eventuell kris? Personer med intellektuella funktionsnedsättningar, kanske i kombination med andra funktionsnedsättningar kan vara mer känsliga mot värme. Hur är beredskapen för det?

Minns ni serien ”Nedsläckt land” som sändes på SVT för en tid sedan? Den handlade om vilken beredskap vi har för ett längre strömavbrott. För många är det svårt att hantera. Vad händer vid ett elavbrott en längre period på ett gruppboende? Hur ska maten lagas? Hur ska man hålla värmen? Hur hanteras brist på vatten, brist på kontanter, på mediciner och på inkontinenshjälpmedel?

Det ska finnas evakueringsplaner för alla LSS-bostäder, men finns det planer för hur personalen ska agera i evakueringssituationer? Finns det rutiner för hur personer med autism, som ofta blir mer oroliga i röriga situationer, ska informeras så att de kan förstå vad som händer?

Andra frågor som är viktiga att se över i händelse av långvariga elavbrott är hur livsnödvändiga hjälpmedel kommer att fungera. Många hjälpmedel har inte tillräcklig batteribackup.

Vad händer om personal som behövs för att ge stöd enligt LSS eller socialtjänstlagen inte kan ta sig till jobbet på grund av att de allmänna kommunikationsmedlen inte längre fungerar? Finns det då beredskap hos hälso- och sjukvården att rycka in och ge det livsuppehållande stöd som vissa personer kommer att behöva? I höst kommer vi att fortsätta lyfta den här viktiga frågan på en heldagskonferens i Stockholm den 28 november.

Vi menar att det måste tas fram tydliga svar på frågan om ansvarsfördelningen. Personer som behöver samhällets stöd för att klara vardagen har lika stor rätt till en fungerande krisberedskap som alla andra medborgare, och vi har alla har ett gemensamt ansvar att se till att de får detta skydd.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.