Funktionsnedsättning

”Alla medborgare har rätt till ett språk”

Många med behov av alternativa och kompletterande kommunikationssätt, AKK, får inte det stöd de behöver. Med rätt och tidigt insatt språkligt stöd kan fler bli delaktiga och bidra till en starkare demokrati. Stärkt språklag och rätt till AKK är ett av flera krav från 14 debattörer på internationella Downs syndromdagen.

Idag rockar vi sockorna runt om i Sverige. Vi gör det för att vi tror på att människor med och utan en extra kromosom kan umgås, leva och lära tillsammans. För att lära och för att bygga relationer behövs ett gemensamt språk eller andra möjligheter att kommunicera med varandra. Också för att kunna förstå sin egen kapacitet, sin situation och hur man kan påverka den, behövs språk och kommunikation. Men många med behov av alternativa och kompletterande kommunikationssätt, AKK, få inte det stöd de behöver.

Behovet av stöd kopplat till språk kan se väldigt olika ut, men gemensamt för många personer med funktionsnedsättning är att stödinsatserna brister trots att behoven av språkutvecklingsstöd är tydliga. Vi ser oroande och omotiverade regionala och lokala skillnader och vi ser föräldrar och vårdnadshavare hamna i konflikter med förskola och skola istället för att samverka kring barnets behov.

Eftersom det saknas tydlighet kring rätten till AKK i till exempel skola och förskola gäller det att ha tur att träffa på rätt pedagoger och ledning. Vi anser att rättigheter inte ska bli tillgodosedda enbart för dem som har turen med sig, eller för dem som orkar ta strid.  

Vi kräver att:

Språklagen stärks och förtydligas med skrivningar om rätt till AKK för de medborgare som behöver det, i likhet med rätten till teckenspråk och minoritetsspråk.

Förskola och skola får ett tydligare uppdrag att i samverkan med landstinget säkerställa att individuellt språkutvecklingsstöd sätts in så tidigt som möjligt. Till exempel genom att elevhälsan byggs ut och förstärks med logopeder och arbetsterapeuter.

Särskilda språkutvecklingssatsningar görs för de personer, och deras omgivning, som inte längre går i skolan, men har fortsatt behov av språkstöd, för att säkerställa livslångt lärande och självbestämmande. Till exempel ska det finnas kompetens om AKK hos personal på LSS-boenden och dagliga verksamheter.

• Det blir obligatoriskt för gode män att lära sig och använda AKK i den form huvudmannen behöver och föredrar.

På många habiliteringar arbetar specialister endast handledande och det blir pedagoger och/eller föräldrar som får träna barnet. Träning genom det nära nätverket av familj och pedagoger är nödvändig, men de personer vi beskriver behöver mer tid med kunniga specialister, som t ex logopeder och arbetsterapeuter.

Det kan vara enormt krävande för en person med intellektuell funktionsnedsättning att byta miljö, vilket i sig kan utgöra ett hinder för inlärning. De insatser där specialister kan och får möjlighet att möta och arbeta med barnet och omgivningen i de dagliga miljöerna där de vistas, har visat sig ge bäst effekt enligt aktuell forskning.

Vi som äger språket i alla dess nyanser och vi som har möjligheter att vara flexibla måste vara de som ska anpassa oss, så att alla kan vara med och utvecklas.

Sveriges språklag innehåller bestämmelser om det allmännas ansvar för att den enskilde ges tillgång till språk, men definierar inte AKK som en möjlighet för detta. I FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning finns rätten till AKK med men saknas i den svenska lagstiftningen trots att Sverige har skrivit under och ratificerat konventionen, vilket innebär ett åtagande.

Där vår lagstiftning sviker de som har störst behov av stöd, har Norge stärkt sin och har ett AKK-tänk som standard med ett garanterat stöd.

Vi vill, från både riksdag, regering, kommuner och landsting, se konkreta förslag kring hur samhället tänker säkerställa alla medborgares rätt till sitt språk. 

FOTNOT: I dag den 21 mars, på internationella Downs syndromdagen, rockar vi sockorna för allas lika värde och rättigheter. Datumet valdes för att Downs syndrom innebär att man har 3 exemplar av kromosom nr 21. Sockor som paras ihop med hälarna mot varandra ser ut som små kryss, precis som kromosomer.

Fakta
Mer om AKK:

Personer i behov av alternativa och kompletterande kommunikationssätt finns inom olika grupper med funktionsnedsättningar där behovet kan variera och förändras i ett livsperspektiv. Målgruppen kan delas in i tre funktionella huvudgrupper. 

AKK som uttrycksmedel - enbart för att kunna uttrycka sig.  

AKK som komplement - bygger och kompletterar språk.  

AKK som alternativ - både för att förstå och uttrycka sig.

Omgivningen har ansvar för att ge förutsättningar för utveckling av samspel och kommunikation. I det arbetet krävs kunskap, tid, och engagemang. 

Källa: Specialpedagogiska skolmyndigheten 

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Debatten på webben – nyheterna i tidningen

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.