Debatt
Kommunsammanslagning
26 mars 2020 kl 11:07

Alla kommuner är inte stöpta i samma form

Kompetensförsörjning och kvalitet kan förbättras i kommuner. Men det behöver ske på olika sätt utifrån varje kommuns lokala förutsättningar, skriver Anders Folkesson på SKR i en replik.

Det här är en opinionstext

Anders Folkesson
ekonom och SKR:s expert i kommunutredningen

Det behövs ett gediget kunskapsunderlag om vilka tänkbara lösningar som kan mildra kommunernas utmaningar och säkra kapaciteten att leverera välfärd framöver. Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) var därför positiva till kommunutredningen som fick det komplexa uppdraget, men dessvärre har betänkandet inte bidragit till så mycket ny kunskapsuppbyggnad.

Läs också ursprungsartikeln i detta replikskifte

I ett debattinlägg i DS 19/3, skriver Sverker Lindblad, tidigare huvudsekreterare i kommunutredningen, att det behövs en ändamålsenlig kommunindelning utifrån dagens och framtidens förutsättningar. Med andra ord: det skulle behövas färre och större kommuner. Enligt Lindblad har SKR:s käpphästar om samverkan, digitalisering och mer stöd från staten sina begränsningar. Det är en märklig slutsats som saknar empiriskt underlag.

SKR:s nyligen genomförda enkät visar att kompetensförsörjningen och kvaliteten förbättrats avsevärt i många av de kommuner som samverkar i förbund eller gemensam nämnd inom miljö, bygg eller tillsyn. Och det har skett helt och hållet på frivillig väg. Dessutom har kommunutredningen själv föreslagit strategisk samverkan som en åtgärd för att stärka kapaciteten och ser även digitalisering som en viktig del.

Givetvis är det inte optimalt ur ett kostnadsperspektiv att vara en ytstor kommun med en liten och kanske minskande befolkning. Men sammanslagningar kan inte ses som en universallösning. Kommuner är och kan inte vara stöpta i exakt samma form. Två ytstora kommuner som slås ihop tenderar snarare att ha kvar samma utmaningar, men med ännu större geografiska avstånd.

Utredningen bygger dock sitt konstaterande om sammanslagningar på en utredning från 1961. Slutsatsen är att en kommun bör ha minst 8 000 eller kanske bortåt 30 000 invånare. Utredningen utgår alltså från gamla premisser i stället för att ta reda på vad som i dag är en funktionell kommunindelning med vitt skilda förutsättningar mellan stad och landsbygd.

Riksdagen ska heller inte diktera villkor som blir ohanterliga på lokal nivå. I stället bör staten undanröja olika hinder, däribland ge kommuner – som vill – förutsättningar att gå vidare med rimliga kommunsammanslagningar. Med dagens regelverk kan de flesta kommuner under 8 000 invånare inte ens slå sig samman, eftersom lagkravet på bestående fördel för sammanslagna kommuner inte uppfylls. Konkret innebär nuvarande regelverk att om exempelvis Överkalix och Övertorneå skulle vilja slå sig samman försämras deras bidrag från utjämningsystemet med 32 miljoner kronor.

SKR arbetar nu med att ta fram ett remissvar med förslag som stärker möjligheten till olika strukturella lösningar och som förenklar relationer mellan stat och kommun.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Publicerad: 26 mars 2020 kl 11:07
Uppdaterad: 27 mars 2020 kl 17:00

Skribent

Anders Folkesson
ekonom och SKR:s expert i kommunutredningen