Debatt
Bredband
22 maj 2019 kl 05:00

Alla förlorar på en landsbygd utan bredband

Sverige valde tidigt att gå i bräschen för bredbandsutbyggnaden. Planen var att nå 95 procent av befolkningen senast 2020. Men mycket talar nu för att vi inte kommer att nå fram i tid. Ansvarig minister Anders Ygeman bekräftade nyligen i en debatt att det så kallade 2020-målet är ”rökt”, skriver Mikael Ek, vd Svenska Stadsnätsföreningen, och företrädare för Byanätsforum.

Det här är en opinionstext

Vi, vars medlemmar arbetar hårt med att ansluta hushåll och företag i alla delar av landet, är oroade över att digitaliseringsministern Anders Ygeman (S) är beredd att tulla på de nationella bredbandsmålen och ge landsbygden sämre förutsättningar till utveckling än övriga Sverige.

Den som tittar på bredbandsstatistiken, som visar att åtta av tio hushåll har tillgång till snabbt bredband kan lätt få uppfattningen om att målet nästan är i hamn. Men bakom de där sista procenten som återstår gömmer sig de mest utmanande delarna av landsbygden med långa sträckor mellan fastigheterna.

Hur kunde det då bli så att de bredbandsmål som länge kändes så nära plötsligt beskrivs som väldigt fjärran? Vår bedömning är att det beror på att den svenska fiberutbyggnaden saknat tillräcklig koordinering och offentlig styrning. Det gavs länge otydliga direktiv kring vad både offentliga bredbandsaktörer, samt lokala initiativ som byalag ska spela för roll. Detta trots att dessa stått för merparten av utbyggnaden på landsbygden under de senaste åren.

Istället har tidigare regeringar lagt stor tilltro till kommersiella aktörers välvilja. Och vi ska inte sticka under stolen med att dessa aktörer också har bidragit kraftigt till den svenska bredbandsutbyggnaden. Men lagom till att utbyggnaden gått in i ett nytt skede med betydligt tuffare utmaningar så har engagemanget från dessa minskat betydligt och vi kan se hur färsk statistik från Post- och telestyrelsen visar att utbyggnadstakten mattades av under 2018.

Vi är nu oroliga för att det senaste årets inbromsning ska leda till att ansvarig minister väljer att justera ner bredbandsmålen som säger 100 Mbit/s till 95 procent av befolkningen senast 2020 och 1 Gbit/s till 98 procent av befolkningen senast 2025.

Vi som skriver denna artikel är övertygade om att bredbandsmålen går att nå men för att göra det måste både kommunala stadsnät och lokala byanät ges stöd och resurser för att bidra till dessa.

Vi efterfrågar därför att regeringen avsätter ytterligare stödmedel till bredbandsutbyggnad. Enligt tidigare analyser utförda av E&Y, statistik från Post- och telestyrelsen samt dialog inom branschen görs bedömningen att det kommer behövas 3-4 miljarder kronor per år för att nå de nationella målen till 2025.

Offentliga aktörer och lokala byalag, med fokus på samhällsnytta, måste ock ges det stöd som de behöver för att fortsätta bidra till utbyggnaden. Vi håller med Post- och telestyrelsen som i sitt förslag inför nästa bredbandsstöd vill se större inslag av offentlig styrning till vilka områden i Sverige pengarna hamnar. Men det får inte bli på bekostnad av att kommuner eller föreningar kan fortsätta bygga nät som gagnar hela samhället utan det måste utformas så att stadsnät och byanät kan ta del av kommande stödprogram på lika villkor.

Slutligen vill vi poängtera att frågan om bredbandsutbyggnaden på landsbygden inte är en fråga som enbart berör de som bor utanför tätorter. Myndigheter, regioner och kommuner men även näringslivet är beroende av att kunna nå sina invånare och kunder för att lyckas med sin digitaliseringsomställning. Att säkerställa likvärdig tillgång till en snabb och framtidssäker uppkoppling är därför inte ett särintresse utan avgörande för Sveriges fortsatta digitalisering.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.