”Alla cancerpatienter har rätt till bästa behandlingen”

I dag den 4 februari är det internationella Världscancerdagen, en stor och viktig dag för alla oss som drabbats av cancer.

Regeringen och olika myndigheter diskuterar organisation och strukturer, men vi har 21 olika regioner som tar sina egna beslut. Det finns ingen nationell styrning med verkliga mandat, det finns inga krav på att följa rekommendationer som baseras på ny forskning.

För oss alla som får ett cancerbesked är det bara en sak som gäller: att överleva och i andra hand kunna leva länge med vår cancer. Och vår viktigaste fråga blir då kring själva vården det vill säga operation, strålning men framförallt läkemedelsbehandling som i dag på de allra flesta cancerområden har gjort banbrytande forskning som gör att vi är fler som överlever eller kan leva riktigt länge med en cancersjukdom.

Regionalt Cancercentrum, RCC, är högsta organet inom svensk cancervård och arbetar på direkt uppdrag av regeringen. De har presenterat ett så kallat målbildsdokument för 2020–2023. Dokumentet är strukturerat utifrån de tio områden som regeringen i sin långsiktiga inriktning för cancervården har pekat ut.  

Det står bland annat:

• RCC vill påverka människor att anta och upprätthålla en hälsofrämjande livsstil.

Vår kommentar: Viktigt – men berätta att 50 procent av cancerfallen är slump och otur!

• Alla nya nationella screeningprogram ska införas utan dröjsmål i samtliga regioner. 

Vår kommentar: En ny undersökning visar att tidigare skarpa rekommendationer om exakt samma sak har negligerats, samtliga regioner är försenade med införandet av tarmcancerscreening som skulle ha startat 1 januari 2019.

• Alla patienter med cancer och deras närstående ska ha tillgång till adekvat, kvalitetsgranskad och samlad information om cancer genom vårdprocessernas alla steg.

Vår kommentar: Men först vill vi få försäkran om att bästa medicinska behandling ges till alla patienter.

Listan är lång men poängen är att den allra viktigaste punkten för oss drabbats saknas: Punkten som säkerställer att vi cancerpatienter ska få den bästa medicinska behandling för just vår cancersjukdom.

En sjukvård som är till för och utgår från patienter och inget annat, borde kunde styras ganska okomplicerat. Med en forskning som går i rasande fart är nationella riktlinjer och rekommendationer till hjälp för sjukvårdens beslutsfattare. Men i stället väljer regioner egna vägar framåt, 21 regioner med egna byråkratier av tusentals anställda tjänstemän sköter sitt.

Cancer är ingen ”skyll dig själv-sjukdom”, vi kan inte välja bort cancer. Cancer är en sjukdom som till stor del beror på förändringar i dna. För 50 procent är det ren otur, slumpen spelar med våra liv.

Vad ska vi med sjukvård till om inte för att diagnostisera och behandla patienter för att bota eller förlänga överlevnad?

Men Sverige har ”inte råd”, i stället läggs pengar på omorganisationer, byråkrati, nya administrativa projekt, andra prioriteringar än hur patienter ska få tillgång till bästa behandling. I stället hör vi en evig diskussion om ”dyra” behandlingar. Men det är en bråkdel av vad den enorma administrativa sjukvårdsapparaten kostar. Så vad är dyrt?

Vi anser att pengar för cancervården i första hand ska gå till patienternas liv och behandling av själva cancersjukdomen.

Regeringen och Sveriges Kommuner och Regioner, SKR, har slutit en treårig överenskommelse för 2020 – 2023 om fortsatta insatser för att stärka cancervården - vi saknar fokuset på patienten när framtidens cancervård nu ska stakas ut.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.