Helgläsning 2016 Hela debatten

Alla behöver få tala om de eviga frågorna

Svenska kyrkan är en etablerad del av samhället som kan tjäna som viktig resurs i arbetet kring existentiell hälsa. Under valven får människor plats för eftertanke, reflektion, samtal och återhämtning, skriver biskop Fredrik Modéus.

Några hundra år efter den moderna läkekonstens fader Hippokrates, utvecklade Claudius Galenos teorin att sjukdom beror på obalans i kroppsvätskorna. Hans teori levde kvar till den moderna läkekonstens genombrott på 1800-talet. I modern tid har olika dimensioner av begreppet hälsa vuxit fram vid sidan av den fysiska. Att tala om psykisk och social hälsa är sedan länge etablerat. De senaste 20 åren har hälsoforskningen fått upp ögonen för ännu en aspekt; den existentiella hälsan. 

Gudrun, Per och Dagmar är namn på några av de stormar som har härjat vårt land. Miljontals kubikmeter skog har fällts. Oavsett storm har samma sak noterats när vinden mojnat: granarna har fallit men tallarna står kvar. Orsaken är enkel. Granen har ett ytligt rotsystem medan tallens rötter söker sig djupare och därför tål stormar bättre. Jag tror att det finns en parallell till oss människor. Människor med djupa rötter, de som upplever en känsla av hopp, harmoni, helhet, meningsfullhet, förundran, andlig kontakt, personlig tro och gemenskap, står stadigare när livet stormar. 

Dessa begrepp är inte mina utan Världshälsoorganisationens (WHO) åtta dimensioner av existentiell hälsa. Existentiell hälsa utgår från erfarenheten att människor som är fysiskt, psykiskt och socialt ”friska” ändå kan uppleva att de inte mår bra. Katie Eriksson, professor i vårdvetenskap, har format ett ”hälsokors” där den objektiva diagnosens axel (frisk-sjuk) korsas av den subjektiva upplevelsens axel (mår bra-mår dåligt). Människor som av läkare betraktas som fullt friska kan ha en subjektiv upplevelse av att inte må bra. Det är något som fattas dem. De är sjuka trots att de är friska. Ibland känner vi oss sköra, utan att egentligen förstå orsaken. En existentiell tomhetsupplevelse kan bita sig fast, mitt i en annars välfungerande vardag.      

Forskning har visat hur central den existentiella hälsan är för hur människor mår. Därför är det viktigt att vi är många som samverkar i arbetet med denna dimension av hälsobegreppet. Det måste vara en kollektiv utmaning, där samhällets olika organ bidrar utifrån kompetens och kunnande. Mycket görs redan. Det är bra att regeringens folkhälsoproposition lyfter fram kroppsliga, själsliga och andliga behov som en utgångspunkt för Sveriges folkhälsopolitik.  Utifrån regeringens skrivning behöver det offentliga Sverige på allvar prioritera de andliga aspekterna av en god hälsa. Att den existentiella hälsan är av svåråtkomlig karaktär får inte leda till att den prioriteras lägre. Tvärtom bör konkreta strukturer arbetas fram, sådana som ger människor stöd i ett existentiellt friskvårdsarbete. Teol. Dr. Cecilia Melder, den främsta svenska experten på existentiell hälsa, föreslår just detta utifrån sina studier. 

Men trots att frågan om existentiell hälsa är angelägen ligger den i debattskugga. Jag tror att en orsak kan vara svårigheten att möta de djupa livsfrågorna i dagens samhälle. I ett sekulariserat, individualistiskt och fragmentiserat samhällsklimat med högt tempo sätts det långsamma samtalet, som ger tillgång till livets djupdimensioner, lätt på undantag. Jag tror att alla människor behöver få möjlighet att samtala om de eviga frågorna: Varför finns jag? Vilken är min uppgift? Hur passar mitt liv in i ett större sammanhang? 

Religionerna har bidrag att ge i det samverkansarbete som behöver påbörjas. En god existentiell hälsa behöver inte vara liktydigt med en gudstro. WHO:s ”personlig tro” handlar inte nödvändigtvis om personlig gudstro. Det handlar om känslan av en inre övertygelse som bidrar till att forma livet och det handlar om värden som är av betydelse för livsföringen. Religiös övertygelse är således inte det enda sättet att skapa meningsfullhet i livet. Men för många är det rätt väg, ett sätt att svara mot en grundläggande längtan. Det offentliga samtalet behöver därför i allt högre grad integrera erfarenheter av tro och religion. I detta samtal får inte fördomar som att en gudstroende är naiv, världsfrånvänd eller rentav potentiell terrorist skymma ett uppriktigt samtal. Begreppet ”religiös” behöver fyllas med ett bredare innehåll än hur det tolkas idag. 

Svenska kyrkan är en etablerad del av samhället. Trots detta är hon en dold resurs i arbetet kring existentiell hälsa. Låt mig peka på tre byggstenar som kyrkan kan bidra med i arbetet för en god existentiell folkhälsa. Den första är kyrkobyggnaderna som sedan hundratals år är centrum för livets stora frågor och händelser. Under valven får människor plats för eftertanke, reflektion, samtal och återhämtning.

Genom studier vet vi att många människor, oavsett tro, söker sig till kyrkorummen för en stund i ensamhet eller tillsammans med Gud. Kyrkobyggnaderna, ofta med en tillhörande kyrkogård, är också fysiska påminnelser om att livet har en existentiell dimension. Den andra byggstenen är samtalet. Svenska kyrkan har en lång tradition av existentiella samtal. Kyrkorna har språket och erfarenheten att kunna möta människor på djupet. Här finns också prästens samhällsunika absoluta tystnadsplikt. Det som sägs i biktens rum får inte föras vidare utan stannar mellan präst och konfident.

Den tredje byggstenen är våra egna kroppar. Under 2000-talet har det kroppbundna andliga sökandet vuxit i Sverige. Helig dans, reträtt, meditation och pilgrimsvandring är fyra exempel. Just exemplet pilgrimsvandring är intressant då det kombinerar tre starka samhällstrender; motion och hälsa, natur och upplevelser samt andlighet och tro.

I kyrkan finns sammanhang som i sina bästa stunder erbjuder människor hjälp att tolka livet. Som kyrka vill vi bidra till människors existentiella hälsa. För att det ska fungera behöver både Svenska kyrkan och andra samfund ärligt rannsaka sig själva. De lokala församlingarna måste vara vitala mötesplatser där människors liv ges utrymme. De får inte bli platser där svar ges på frågor ingen ställt. Det är först när komplexiteten i att vara människa tas på allvar som livstolkningen spelar roll och den existentiella hälsan påverkas.

Kanske hade Galenos rätt i sin teori om balans mellan kroppsvätskorna? Inte att vi ska uppnå balans mellan olika vätskor utan att vi för att både vara friska och må bra behöver balans i livet. Balans i vårt sätt att vara. Balans mellan fysisk, psykisk, sociala och existentiell hälsa. 

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Läs hela Dagens Samhälle

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.