Debatt
Skolval
5 oktober 2020 kl 19:05

”Alla barn har rätt till en likvärdig utbildning”

Förslagen i utredningen om en mer likvärdig skola kommer inte lösa skolans problem, men de är ett steg i rätt riktning, konstaterar Linnea Lindquist. 

Det här är en opinionstext

Linnea Lindquist
skoldebattör

Friskolornas Riksförbund skriver på sin hemsida att det är dags att kraftsamla för att förhindra att förslagen i utredningen om en mer likvärdig skola blir verklighet.
Ulla Hamilton uppmanar medlemmarna att skicka mejl till utbildningsutskottet och protestera mot förslagen. Hon frågar sig i sitt inlägg: vart tog individen vägen i systemet? Jag menar att skolan handlar om alla barn och alla barn har rätt till en likvärdig utbildning. 

Utredaren Björn Åstrand har lagt fram en rad förslag som syftar till att göra skolan mer likvärdig än vad den är i dag. Ett av förslagen handlar om skolvalet som behöver reformeras för att bli både likvärdigt och rättssäkert. Det innebär att dagens system med kö avskaffas, Skolverket ska administrera skolvalet via regionala kontor och alla elever ska söka skola samtidigt och utifrån samma regler.

I dag sker skolvalet i anslutning till barnets födsel eller första levnadsår när föräldrar ställer sitt barn i kö till en populär friskola men med utredningens förslag kommer skolvalet ske i anslutning till skolstarten för alla barn. Ulla Hamilton skriver att föräldrars möjlighet att välja skola minskar. Det är fel, föräldrars önskemål kommer även fortsättningsvis ligga till grund för varje skolplacering. En fråga som behöver diskuteras är dock om skolvalet ska vara ett tvång eller en möjlighet för kommuner. 

Ulla Hamilton skriver vidare att elever som väljer en friskola ska få lägre skolpeng. Björn Åstrand har lagt ett förslag om lägre skolpeng för fristående huvudmän, eftersom det är kommunala huvudmän som har utbudsansvaret. Det innebär att de måste erbjuda skolplacering åt alla elever, i alla delar av kommunen och på ett rimligt avstånd från hemmet. Det är kostnadsdrivande eftersom kommunen måste ha tomma skolplatser. Enskilda huvudmän har inte det ansvaret och då ska de inte ha betalt för det. Utredningens förslag innebär att enskilda huvudmän får ersättning för deras faktiska uppdrag.

Ulla Hamilton menar att det finns mycket forskning som visar att kunskapsresultaten kommer förbättras om skolorna blir bättre på att följa upp alla elevers lärande, säkra arbetsron med tydliga regler och rutiner, fokus på kunskapsuppdraget och höga förväntningar på eleverna. Men Hamilton bortser från att det som främst påverkar elevernas kunskapsresultat är vilka som sitter i klassrummet och inte vad man gör i klassrummet.

Vi vet från studier och statistik att oavsett var i utbildningssystemet eleverna befinner sig är det fler elever med svensk bakgrund och med föräldrar med eftergymnasial utbildning som går i friskolor. Vi vet att friskolor har lägre andel nyanlända elever och lägre andel elever med utländsk bakgrund. Bland elever med utländsk bakgrund i fristående skolor är det en hög andel av föräldrarna som har eftergymnasial utbildning. Faktorer som är helt avgörande för elevernas skolresultat. 

Förslagen i utredningen kommer inte lösa skolans problem, men de är ett steg i rätt riktning. Utredningens förslag kommer inte minska valfriheten för elever och vårdnadshavare eftersom vårdnadshavares önskemål ska ligga till grund för skolplaceringar. Slutligen är det viktigt att poängtera att alla skolor finansieras av skattemedel och då ska det vara samma spelregler oavsett huvudman. 

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Publicerad: 5 oktober 2020 kl 19:05
Uppdaterad: 12 oktober 2020 kl 10:27

Skribent

Linnea Lindquist
skoldebattör