Debatt
Äldreomsorg
23 juni 2020 kl 19:00

”Äldreomsorgen behöver ingen kriskommission”

De 250 000 medarbetarna i äldreomsorgen behöver ingen kriskommission. Det räcker med en strategi, byggd på de goda exempel som redan finns, anser Michael Ländin, politiker i Kalmar. 
 

Det här är en opinionstext

Michael Ländin
(S) ordförande i omsorgsnämnden i Kalmar, ersättare i riksdagen

Efter den största utmaningen i modern tid tävlar många politiker nu i att säga att äldreomsorgen inte fungerar i Sverige. De kräver en kriskommission. Detta är ren populism.

I de flesta kommuner fungerar äldreomsorgen utmärkt och många har ett eller flera områden där de verkligen höjer sig över mängden. En del behöver självfallet förbättras, men detta är något som skulle kunna klaras genom en plan och en strategi – inte en kriskommission.

Låt mig gå igenom vad en sådan strategi bör innehålla:

  • I varje kommun måste det finnas en långsiktig plan för byggandet av nya boenden, i takt med att gamla fasas ut och vi får fler äldre. Plats på boende ger de äldre bättre livskvalitet och ökad levnadsstandard.
  • I hemtjänsten kan man arbeta med mindre personalgrupper för att de äldre ska möta färre personer. Detta är mycket vanligt i små kommuner, men fungerar utmärkt även i större kommuner där man kan dela upp stora enheter i mindre arbetslag. Detta ger ökad trygghet.
  • Heltidstjänster i äldreomsorgen går att införa överallt. Lösningen handlar om schemaläggning och flexibilitet att hjälpa till där man behövs för att täcka upp för oplanerad frånvaro. Detta minskar också behovet av timanställda och ger nöjda medarbetare och omsorgstagare.
  • Ökad kvalitet inom hemsjukvården och rehab är oerhört viktigt och bygger mycket på ett bra samarbete med regionerna. Man kan ha specialistteam med kuratorer, specialistsköterskor och specialistundersköterskor som avlastar genom insatser för omsorgstagare med stora behov. Förbättrar både arbetsmiljön och livskvalitet.
  • Ökad digitalisering med e-hälsa och välfärdsteknik är en nyckel till ständig förbättring. Exempel är medicinrobotar, nattkameror, digitala lås och digital dokumentation. Många kommuner har kommit långt. Detta både effektiviserar och ger ökad kvalitet och självständighet.
  • Att få ned de delade turerna till ett absolut minimum är också viktigt för arbetsmiljön. Det handlar om schemaläggning och kopiering av goda exempel. En del arbetsuppgifter, som städning eller tillsyn, kan utföras av städpersonal eller larmcentral för att avlasta. Detta sänker sjukfrånvaron och ökar möjligheten att rekrytera.
  • Fler aktiviteter, mer utevistelse och minskad ensamhet ger dubbel effekt. Utöver träffpunkter bör man ha dagliga aktiviteter och samverkan med frivilliga. Även förebyggande verksamhet där seniorlots eller sjuksköterska erbjuder hembesök. Det ökar både nöjdhet med äldreomsorgen och trivseln hos medarbetarna.

Vi kan göra saker bättre och samordna förbättringsarbete, stötta mindre kommuner, lyfta goda exempel samt fortsätta arbetet för ökad kunskapsstyrning. Det är bara att sätta i gång och jobba med det här.

Regeringen tillsatte förra året en nationell samordnare för ökad kvalitet i äldreomsorgen. Bredda det uppdraget och låt samordnaren ta fram en färdplan, en nationell strategi för att utveckla äldreomsorgen och göra den likartad och bra i hela landet. Denna färdplan är verkligen vad 250 000 medarbetare i äldreomsorgen behöver de kommande åren. 

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Publicerad: 23 juni 2020 kl 19:00

Skribent

Michael Ländin
(S) ordförande i omsorgsnämnden i Kalmar, ersättare i riksdagen