Debatt
Friskolor
28 augusti 2015 kl 10:47

Denna artikel publicerades för 5 år sedan

”Aktiebolagens affärsidé är segregerade skolor”

Vi menar att likvärdighet är omöjligt att uppnå eller bibehålla om dagens system med vinstdrivna skolor får fortsätta. Därför vore det befriande för debattklimatet om LO och de två lärarfacken vågade gå till problemets rot, nu när man är inne på rätt spår, skriver Daniel Suhonen och Sten Svensson från Katalys.

Det här är en opinionstext

REPLIK. LO, Lärarnas Riksförbund och Lärarförbundet har i en gemensam debattartikel pekat på behovet av ökade insatser för att öka likvärdigheten i skolan. Det är rätt fokus för en skoldebatt och artikeln innehåller flera bra förslag. Den försämrade likvärdigheten är en ödesfråga för skolan.  

Men artikeln pekar inte på orsakerna till att skillnaderna uppstår. Man måste veta vilka krafter det är som driver fram de ökade skillnaderna om man ska kunna göra något åt dem. Enligt vår analys är det skolans marknadsutsättning, och då främst förekomsten av skolaktiebolag, som driver fram dagens skolsegregation. De vinstdrivna aktiebolagsskolornas sätt att fungera leder obönhörligen till såväl skolsegregation som sänkta resultat för skolsystemet som helhet.  

Studerar man aktiebolagsskolorna finner man att deras affärsidé är segregerade skolor.  

1. Aktiebolagen placerar sina skolor där de har störst möjligheter att fylla sina elevplatser med välmotiverade elever. Det är i kommunernas centrala delar, nästan aldrig i förorten.

2. Aktiebolagen vänder sig till de välutbildade föräldrarna med sina pedagogiska profiler.  

3. Aktiebolagen rekryterar ett elevurval som har välutbildade föräldrar. I de fristående skolorna har 66 procent av föräldrarna en eftergymnasial utbildning jämfört med 53 procent i de kommunala skolorna.

4. Aktiebolagen rekryterar elever genom att deras skolor har höga betyg. När Dagens Nyheter undersökte betygen inom gymnasieskolan 2013 fann man att:

”Många friskolegymnasier ger sina elever högre kursbetyg än de fått i resultat på nationella prov. I mattekurserna på de teoretiska linjerna är det inte ovanligt att varannan elev höjs jämfört med kursprovet. På de kommunala skolorna är det färre elever som får överbetyg, visar DN:s granskning.”

I vår undersökning över de 100 grundskolor som har den lägsta lärartätheten fann vi att aktiebolagsskolorna hade de i särklass högsta betygen trots sin låga lärartäthet.   

5. Aktiebolagen har låg eller mycket låg lärartäthet. En rapport från Lärarförbundet visar att det är just aktiebolagen som har den lägsta lärartätheten bland de fristående skolorna. Andra ägarformer, stiftelser och ideella organisationer, har hög lärartäthet. 

Samma bild visar en rapport som Socialdemokraterna publicerade inför valet 2014. Lärarna är en skolas enskilt största kostnad och det är genom den låga lärartätheten som det blir pengar till vinst.

6. Aktiebolagen leder till ökade kostnader och minskad tid till undervisning. Skolans undervisningsresurser dräneras bort till vinster och marknadsföring.

Om aktiebolagsskolorna skulle ha samma lärartäthet som de kommunala skolorna skulle det behövas ytterligare drygt 2 000 lärartjänster i grund- och gymnasieskolan tillsammans. Omräknat i pengar betyder det cirka en miljard kronor per år som försvinner från skolan.

Lägg sedan till marknadsföringskostnaderna som kostar ytterligare cirka en miljard per år för hela skolsektorn. Det motsvarar ytterligare cirka 2 000 lärartjänster.

Skolsegregationen sänker i första hand de svagaste elevernas resultat i de kommunala skolorna. Men den låga lärartätheten i aktiebolagsskolorna medför att inte heller de elever som har goda studieförutsättningar får den undervisning de har rätt till. Resultaten faller både i toppen och i botten så som PISA visar.

Därför vore det befriande för debattklimatet om skolan om LO och de två lärarfacken vågade gå till problemets rot, nu när man är inne på rätt spår.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Publicerad: 28 augusti 2015 kl 10:47
Uppdaterad: 3 september 2015 kl 09:48

Skribenter

Sten Svensson
skolutredare aktiv i Nätverket för en likvärdig skola