Narkotika

Agera snabbt för att stoppa livsfarliga spicetrenden

Sverige har en långt framskjuten position när det gäller klassning av nya syntetiska droger. Men den nya spicetrenden visar att det inte räcker. Vi måste bli ännu bättre på att skydda unga människors liv och hälsa.

Ingen kan ha undgått det stora problem vi har i Sverige med drogen spice. Möjligen har det första dödsfallet redan inträffat; i Fagersta. På flera orter har unga människor tagits in på sjukhus för akutvård efter att de rökt spice. Situationen är extra allvarlig eftersom polisen har svårt att göra sitt jobb i och med att många av de syntetiska cannabinoider som ingår i spice inte hunnit klassas som narkotika eller hälsofarliga vara.

Debatten om detta blir ibland mer än lovligt förvirrad och det finns till och med debattörer som anser att vi ska legalisera cannabis – hasch och marijuana – för att på så vis minska intresset för spice. Som om vi var tvungna att välja mellan pest och kolera. Självklart ska vi förebygga och ingripa även mot de nya syntetiska droger som nu dyker upp utan att ge upp arbetet mot annan narkotika.

Hur stort är då detta problem? Är det en omöjlig uppgift för samhället att ta kontroll över utvecklingen? 

Det handlar om det som internationellt heter New Psychoactive Substances, NPS, i media ofta kallade ”nätdroger”. Vi föredrar ”nya syntetiska droger”. Det finns flera grupper varav syntetiska cannabinoider (kemiska ämnen med samma verkan som cannabis) är en grupp. Andra grupper är katinonerna (centralstimulerande droger som kan ha hallucinogen effekt), syntetiska opioider (heroinliknande droger), rent centralstimulerande droger (amfetaminliknande) och droger som liknar andra narkotikaklassade läkemedel.

Det är svårt att uppskatta hur många nya droger det går att ta fram på kemisk väg. Sannolikt handlar det högst om några tusen. Majoriteten finns inte på ”marknaden” ännu och därför har vi inte kunskap om deras narkotiska effekter. Vissa har redan klassats som narkotika eller hälsofarlig vara och är därmed någorlunda under kontroll. Det viktiga här är att inse att det inte handlar om ett oändligt antal möjliga nya droger utan ett stort men begränsat antal. Vi har kommit en bit på vägen, men nu gäller det att öka insatserna för att få full kontroll över läget. 

Drogers legala status har mycket stor betydelse för hur unga människor förhåller sig till dem. Är de ”lagliga” finns det tonåringar som sätter likhetstecken mellan detta och ”ofarliga”, dessutom är de ”legala” drogerna ofta betydligt billigare. Därutöver blir det väldigt mycket svårare för samhället att ingripa mot missbruket. Därför måste regering och riksdag nu fokusera på hur vi kan sätta rejäl fart på processen som leder fram till snabbare narkotikaklassning av de nya syntetiska drogerna.

Det är i princip inte något fel på det system vi har i dag för att klassa nya droger. Problemet är att det är underbemannat och saknar viktiga komponenter. Läkemedelsverket har ansvar för att ta fram underlag för läkemedel som behöver narkotikaklassas av regeringen. Folkhälsomyndigheten har uppdraget att göra samma sak med alla andra preparat som behöver klassas som narkotika eller hälsofarlig vara av regeringen. Problemet är att det dyker upp för många nya droger i förhållande till det lilla antal personer som sysslar med detta. De hinner helt enkelt inte med.

Med en ganska liten resursförstärkning skulle systemet kunna fungera på ett adekvat sätt. Regeringen skulle behöva inrätta ett vetenskapligt råd bestående av ett dussintal forskare med spetskunskaper inom drogområdet, som skulle samarbeta med handläggarna på Folkhälsomyndigheten. De skulle också behöva bli fler, från i dag två till ett halvdussin.

Forskarnas uppgift ska vara att identifiera de nya droger det handlar om genom egna kunskaper och genom internationella kontakter. Forskarna ska med handläggarnas hjälp ta fram underlag för klassning av droger, även för de droger som ännu inte kommit in i Sverige. Mycket är nämligen redan känt om många av de nya drogerna i den vetenskapliga kunskapsdomänen – ofta tillräckligt för ett väl grundat klassningsbeslut.

Uppdraget ska även inkludera att forskarna tar fram underlag för de substanser som vi bara har teoretiska kunskaper om. I de fallen saknas av naturliga skäl vetenskaplig dokumentation och därför måste forskarna ha resurser att i laboratoriemiljö undersöka beroendepotentialen och farlighetsgraden av dessa droger. Det skulle i så fall ske genom djurförsök. Vi anser att detta är att föredra jämfört med dagens situation där nyfikna och spänningssökande ungdomar är de verkliga försöksobjekten.

Vi uppskattar att det kan komma att kosta i storleksordningen 20 miljoner kronor om året att få igång ett sådant här system. Vi bedömer samtidigt att inom fem-tio år ska forskargruppen ha hunnit gå igenom i princip alla möjliga nya droger och klassa dem på lämpligt sätt och på så vis få kontroll över det som vi i dag inte har kontroll över. Att snabbt komma igång med detta skulle skicka en tydlig signal till alla de som profiterar på de nya drogerna att vi kommer att göra allt för att med lagens hjälp sätta stopp för vad ni håller på med. 

Sverige har en långt framskjuten position när det gäller klassning av nya syntetiska droger. Det räcker inte. Vi måste se till att bli ännu bättre för att skydda unga människors liv och hälsa. Myndigheterna måste bli tydligare med att upplysa medborgarna om de stora hälsorisker det innebär att utsätta sig för dessa potentiellt livsfarliga produkter.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Läs hela Dagens Samhälle

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.