Hjärtskärande när AF diskriminerar kvinnor

I går kväll (3/2) sände TV4:s Kalla fakta ett reportage om Arbetsförmedlingens etableringsprogram. Programmet består av riktade insatser till nyanlända män och kvinnor, som fått uppehållstillstånd i Sverige, för att påskynda deras arbetsmarknadsetablering och integration in i det svenska samhället.

Men bilden som träder fram i Kalla faktas reportage är att Arbetsförmedlingen ger nyanlända kvinnor betydligt sämre insatser och stöd än männen för att komma i arbete. Trots att vi befunnit oss i brinnande högkonjunktur under lång tid, så har situationen för kvinnor födda utanför Europa gått åt fel håll. I dag är drygt hundra tusen arbetslösa. Det är den största gruppen i arbetslöshet och de står längst bort från arbetsmarknaden. Många av kvinnorna är lågutbildade, men det betyder varken att de saknar kunskaper eller förmåga att arbeta.

Arbetsförmedlingen är en myndighet som varken ser kvinnorna eller tar dem på allvar. I samtliga insatser som erbjöds 2017 var utrikesfödda män överrepresenterade. 77 procent av arbetsmarknadsutbildningarna anvisades till män. 67 procent av arbetspraktiken utfördes av män. 84 procent av nystartsjobben tillföll män. För sju år sedan var skillnaden mellan män och kvinnor i jobb drygt 10 procent men i dag har gapet ökat till 20 procent. Efter två år med arbetsmarknadsinsatser har nästan hälften av männen kommit i arbete, men inte ens var femte kvinna har ett jobb att gå till.

Det är inget att vara stolt över. Sverige är en rättsstat vars principer om jämställdhet och jämlikhet är grundmurade ideal inskrivna i våra grundlagar. Trots dessa vackra principer, så gäller de inte alla. I synnerhet inte utrikesfödda kvinnor som ständigt möter hinder för att integreras. Antingen från myndigheter, politiker, närstående eller moralpoliser, som på olika sätt inskränker deras frihet.

Att utrikesfödda kvinnor är utsatta för systematisk diskriminering kan ingen politiker med hedern i behåll avfärda. Inte heller kan dessa problem sägas ha uppstått med januariavtalet eller oppositionens budget som gick igenom i riksdagen 2018, vilket innebar kraftigt minskade anslag till Arbetsförmedlingen. Problemen har funnits länge – men har som vanligt sopats under mattan.

Det är hjärtskärande att se Majds kamp mot svenska myndigheter i Kalla faktas reportage. Majd flydde från kriget i Syrien med sin familj för fem år sedan. Trots att det är hon som har en 12-årig skolutbildning med sig i bagaget och hennes man är analfabet – så har han fått jobb medan hon kämpar för att bryta den ofrivilliga isolering som samhället tvingat in i henne i.

För oss liberaler är det självklart att alla människor inte bara i teorin utan även i praktiken ska omfattas av samma lagstadgade rättigheter och skyldigheter. Bara då har alla samma frihet att forma sina liv. Det vi i stället ser är en mycket allvarlig utveckling som drabbar så många kvinnor i vårt land som vill leva vanliga liv, men som med Arbetsförmedlingens missriktade välvilja tvingas leva i ofrihet.

Jag har under en stor del av mitt politiska engagemang kämpat för att Sverige ska uppmärksamma nyanlända kvinnor. Ska vi klara av integrationen så måste vi ha kvinnorna i fokus. Genom att påskynda deras integration kan det bidra positivt till en hel familjs integration. Misslyckas vi integrera kvinnorna så kommer utanförskapet att gå i arv – det kommer få förödande konsekvenser för hela samhällsutvecklingen. Det är en risk Sverige inte har råd med.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.