Läxhjälp

Även gymnasieelever behöver läxhjälp

Skolverket har i snart två år delat ut pengar till organisationer som bedriver läxhjälp. Nu väljer regeringen att ändra spelreglerna, inte bara mitt i ett verksamhetsår utan också mitt i ansökningsperioden. Beslutet att utesluta gymnasiet från läxhjälpen brister i analys och genomförande och riskerar dessvärre att slå hårt mot landets gymnasieelever.

För ett par veckor sedan kom det glädjande beskedet att regeringen valt att öronmärka och öka statsbidraget för läxhjälp och öka potten för ideella organisationer från fyra till åtta miljoner kronor. Det var i grunden ett bra förslag som skulle kunna bidra till att fler elever får den hjälp de behöver i en tid då skolresultaten faller och lärarbristen breder ut sig.

Men lyckan var kortvarig. Den 5 april förändrades förordningen som reglerar statsbidraget för läxhjälp. Från och med då kommer enbart läxhjälp som riktar in sig mot elever i grundskolan att stöttas. Den verksamhet som riktar sig mot gymnasieelever kommer inte längre att få något stöd av staten. Vi anser att detta är en ogynnsam utveckling för Sveriges gymnasieelever.

Det är ingen nyhet att den svenska skolan befinner sig i ett utsatt läge. Kunskapsresultaten i internationella undersökningar sjunker, andelen obehöriga elever till gymnasiet växer och var fjärde gymnasieelev fullföljer inte sina gymnasiestudier. Detta sker samtidigt som lärarbristen breder ut sig. Enligt Skolverket behöver skolväsendet rekrytera 70 000 heltidstjänster fram till och med 2019.

I en sådan tid gör ideell läxhjälp stor skillnad. Den finns till för att komplettera skolans verksamhet och bistå med den hjälp som elever behöver – men som skolan inte kan erbjuda. Bara i Mattecentrums räknestugor får cirka 40 000 elever hjälp varje år med matematiken – ett ämne där Sverige tappat särskilt mycket i internationella jämförelser.

Vi kan också se att läxhjälpen gör skillnad. Mattecentrum släpper en rapport 26 april som visar att läxhjälpen faktiskt höjer betyg både på skolnivå och på kommunal nivå. Att regeringen vill satsa mer resurser på läxhjälp är i grund och botten bra. Men att utesluta gymnasieelever från stödet är fel väg att gå.

För det första så har svensk skola en stor problematik med avhopp från gymnasiet. Var fjärde elev väljer att inte fullfölja sina gymnasiestudier. Utöver det så visar Sveriges Elevkårers och Lärarnas Riksförbunds undersökning att var femte elev i gymnasiet någon gång har funderat på att hoppa av gymnasiet – på grund av motivationsbrist. Därför är det viktigt att insatser som går utöver skolans reguljära verksamhet finns för att höja motivationen och minska antalet avhopp. Här spelar läxhjälp en viktig roll.

Matematiken är det ämne som gymnasieelever upplever att de velat lära sig mer inom under grundskoletiden. Därför är det viktigt med tidiga insatser med bland annat mer timmar för matematiken. Men vi kan inte vänta på långsiktiga effekter – elever faller redan nu mellan stolarna och får inte med sig de matematikkunskaper som de behöver. Därför spelar Mattecentrum och andras läxhjälpsverksamhet i gymnasiet stor roll.

I det läget väljer alltså regeringen att ändra förordningen mitt under rådande ansökningstid. Att läxhjälpsorganisationer ska behöva se en stor del av sin finansiering riskeras och tvingas till snabba och akuta förändringar i sin organisation – det är skadligt och riskerar att påverka all form av ideell läxhjälp som tar del av statsbidraget. För Mattecentrum har det varit den enskilt största intäkten.

I en tid då skolan är väldigt utsatt behöver gymnasieelever inte mindre läxhjälp – utan mer. En analys som vi upplevt att regeringen  delade med oss men som i slutänden drabbas av ett dåligt genomförande. Det är dags för regeringen att göra om, och göra rätt. Ta tillbaka den förordning som gagnat Sveriges elever väl och fortsätt att satsa på läxhjälp på både grundskola och gymnasium.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Läs hela Dagens Samhälle

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.