Religion

IS är bara toppen av ett isberg

IS extrema ideologi visar behovet av att reformera den islamiska läran. Det är ett svårt men nödvändigt arbete om den muslimska världen ska kunna följa med resten världen in i den moderna tidsåldern, skriver debattören Mohamed Omar.

Islamiska staten (IS) är toppen av ett isberg. Den är bara det mest extrema uttrycket för värderingar som har långt större spridning bland muslimer. Islamiska staten pryglar, stympar, halshugger. Allt detta har stöd i islams grundtexter, vilka anses autentiska och normativa. I till exempel Saudiarabien pryglar, stympar och halshugger man också. Konflikten mellan Saudiarabien och IS är ytlig; båda delar i grunden samma värderingar. Men Saudiarabiens kung är mer pragmatisk än Islamiska statens kalif.

Därför menar jag att det inte räcker att fördöma Islamiska staten, man måste gå till källorna, islams grundtexter varifrån de har hämtat sin ideologi, och göra upp med dem. Islamiska staten är en helt igenom religiös rörelse. De gör ingenting som de inte med absolut säkerhet kan förankra i de religiösa texterna. Även om IS skulle försvinna, så finns texterna kvar.

En ny grupp kan uppstå som tar dessa texter på lika stort allvar och anser att det är en religiös plikt att tillämpa dem. Så länge en stor grupp muslimer håller dessa texter för autentiska och normativa finns hotet om en islamisk stat kvar.

Det många muslimska ledare nu gör är att ta avstånd från symptomen, men strunta i sjukdomen. Man tar avstånd från IS förslavande kvinnor och barn, men man struntar i att göra upp med de texter i Koranen och islams övriga normativa texter som sanktionerar slaveri. Texter som lärs ut som en del av religionen även i svenska moskéer.

Någon gång måste man inse att man behöver gå djupare, ja, angripa själva sjukdomen. Det finns faktiskt ingen annan väg att gå om man vill få bukt med Islamiska statens ideologi. Det är dags för de muslimska ledarna att börja prata om hur dessa texter ska förstås. Ska man förkasta texten som förordar stening som oäkta? Eller ska man anse att den gällde då men inte nu? Och hur kommer det att påverka hur man ser på andra texter? Om steningstexten inte längre gäller, varför ska då andra texter gälla? Vilka nya kriterier har man för att bedöma äkthet?

Sådana frågor är besvärliga. Trons pelare skakar. Det kan leda till hot och utfrysning för de som försöker. Men det är ett arbete som är nödvändigt om den muslimska världen ska kunna följa med resten av världen in i den moderna tidsåldern. Man kan inte stena folk 2015. Det går helt enkelt inte. Men texten finns där. Och profeten Muhammed ska efterföljas i alla tider och på alla platser. Han är fullkomlig och ofelbar. Det är ett dilemma som pockar på en lösning.

Att upphöra med avskyvärda bruk som slaveri, stening, prygel och halshuggning och förtryck av icke-muslimer är steg i rätt riktning. Men det räcker inte. Texterna måste förstås på ett nytt sätt. För att förändringen ska få en varaktig effekt bör man kunna förklara hur man tänkt när man lämnade dessa bruk. På ett konsekvent och seriöst sätt – ett som reformerar själva läran.

Min uppmaning till muslimska ledare i Sverige är att inte bara fördöma när Islamiska staten stenar, utan fördöma stening. Inte bara fördöma när IS pryglar, utan fördöma prygel. Inte bara fördöma när IS förslavar, utan fördöma slaveri. Inte bara fördöma IS utan fördöma själva idén om en islamisk stat.

Profeten Muhammed, enligt texter som hålls för autentiska och normativa, beordrade sina följeslagare att mörda en spefull kritiker. Hur ska moderna muslimer förstå detta? Var det rätt då, men inte i dag? Var det bara han som hade auktoriteten att befalla en sådan sak? Ska vi inte längre anse texten för autentisk? I så fall på vilka grunder? Frågorna är många, försöken att svara få. Istället får vi bara ytliga fördömanden av massakern på Charlie Hebdo-tecknarna.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Läs hela Dagens Samhälle

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.