Debatt
Jämlik vård
22 december 2015 kl 11:37

Denna artikel publicerades för 5 år sedan

Äntligen nationella riktlinjer för endometrios!

I Sverige ska alla kunna känna trygghet när de går till läkaren. Undantaget har dock varit oss livmodersbärare med endometrios. Socialstyrelsen har nu gått ut med löften om att införa nationella riktlinjer för endometrios för att kunna ge en likvärdig vård överallt – en nyhet som både glädjer och chockar, skriver Amanda Selberg, Endometrios i Sverige.

Det här är en opinionstext

Amanda Selberg
Endometrios i Sverige

När Socialstyrelsen nyligen gick ut med att man ändrar sig och inför nationella riktlinjer för endometrios chockades jag lika mycket av att äntligen känna att vi gjort oss hörda som jag blev chockad av faktumet att de har upptäckt att endast 9 av 16 landsting helt eller delvist hade kunskapsstöd för endometrios. Det är rent ut sagt pinsamt att det inom vården saknas så mycket kunskap om en sjukdom som drabbar en av tio livmodersbärare. Hur kan så få läkare ha kunskap om en så vanlig sjukdom? 

Patienter kan i dag få gå med besvär och smärta i upp till 8 år innan de får en diagnos eller ens blir hörda och allt för många får höra orden IBS (Irritable Bowel Syndrome)  och mensvärk utan att vidare undersökningar över huvud taget görs. Landstingen måste därför öka kunskapen och ta till sig av de nya riktlinjerna från Socialstyrelsen redan nu!

Många läkare hävdar också att graviditeter, preventivmedel och alla dagar mellan mens ska vara dagar då patienter med endometrios ska vara smärtfria. Vi i Endometrios i Sverige kan garantera att detta inte stämmer. Från våra 1532 medlemmar hör vi varje dag om patienter som har smärtor utan mens, om patienter som har smärtor trots graviditet och till och med om drabbade som får värre smärtor efter en graviditet! Trots detta rekommenderar läkare patienter att skynda sig att bli gravida då den lilla kunskap de har om endometrios är sägnen att graviditet ska bota denna kroniska sjukdom. 

Min förhoppning är att de nya riktlinjerna ska sudda ut dessa fördomar och ge en större förståelse för hur omfattande sjukdomen är – för den påverkar verkligen varje vaken sekund av ens dag. Kommer man kunna jobba, äta, gå på toaletten eller ha sex i dag? Kommer man ens kunna kliva upp ur sängen?  När man själv vet vilken smärta man har – och möter andra som är drabbade av samma smärta – så känns det väldigt kränkande att möta okunniga läkare som hävdar att man inte kan ha ont”, för man har ju inte mens just i den stunden.

Anledningen till detta vanligt förekommande påstående är att endometrios ligger latent så länge man inte blöder. Den sprider sig alltså inte just då. Men att den inte sprider sig innebär inte att de redan befintliga sammanväxningarna inte smärtar. 

Varför endometrios uppstår är fortfarande tvetydigt och de nya riktlinjerna borde åtföljas av mer forskning och utbildning – inte minst för att stävja problemet att flertalet läkare ger bristfälliga förslag på hur man ska behandlas, vilket i värsta fall kan göra mer skada än nytta! 

Skälet att så många endometriospatienter lider av så kraftiga smärtor beror just på den långsamma vården och på att de inte blir hörda. Om vi hade haft en snabbare vårdhantering och läkare med kompetens för sjukdomen så hade symtomen upptäckts tidigare och patienterna skulle kunna fångas upp innan endometriosen sprids och smärtorna blir kroniska. Därför är det så viktigt att de nya riktlinjerna träder i kraft snarast. 

Jag hoppas på en vård där endometrios tas på allvar från första stund och där patienter besparas år av lidande. Sverige behöver mer vårdpersonal med insikt om sjukdomen, redan från ungdomsmottagningarna och ända upp till sjukhusen. Ingen patient ska behöva falla mellan stolarna i 8 år! 

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Publicerad: 22 december 2015 kl 11:37

Skribent

Amanda Selberg
Endometrios i Sverige