Äntligen! I dag väntas riksdagen anta regeringens lagförslag om att ensamstående ska ges rätt till assisterad befruktning (insemination och provrörsbefruktning) i Sverige. Det innebär att ensamstående personer ska ges samma möjligheter till assisterad befruktning inom svensk hälso- och sjukvård som i dag finns för gifta par, registrerade partners och sambor.
En ensamstående person som genomgår en assisterad befruktning inom svensk hälso- och sjukvård blir därmed barnets enda rättsliga förälder.
Från och med 1 april behöver de som vill bära sina egna barn, men som inte har någon partner att ha barn med, inte längre resa utomlands för att kunna få hjälp med assisterad befruktning. Det är en fråga som vi och våra medlemmar drivit under många år.
Våra systerorganisationer i andra länder har länge undrat varför Sverige, som vanligtvis har en relativt liberal syn på familjebildning, tvingat personer att resa utomlands för denna behandling och svaret har legat i ett litet men segdraget politiskt motstånd.
Tidigare har assisterad befruktning för ensamstående varit möjligt för de som har haft råd att bekosta resor och behandling själva. Men nu får ensamstående äntligen möjligheter till samma hjälp av svensk hälso- och sjukvård som andra och inte bara som i dag möjlighet till adoption.
Dagens beslut ger en välkommen och tydlig jämlikhetssignal om att olika former av familjer är önskade i samhället. Att bestämma sig för att vilja bli ensamstående förälder är inget beslut som fattas under en kafferast, utan det är personer som länge längtat efter barn och noga har tänkt igenom sin situation och sina liv - människor som har alla förutsättningar att bli bra föräldrar.
För att beslutet ska leda till faktiska möjligheter i praktiken krävs ytterligare resurser för att möta behoven. Nu väntas en tillströmning av patienter som har väntat på detta beslut i flera år.
Det är redan i dag orimligt långa köer för de som behöver hjälp med assisterad befruktning och detta får inte förvärras ytterligare. På grund av långa köer tvingas många i dag söka och själva bekosta dyr privatvård i Sverige eller utomlands – om de har råd – för att kunna bilda en efterlängtad familj.
Vi tror att risken är stor för att det även fortsättningsvis kommer att vara en fråga om ekonomiska förutsättningar för många.
För att kunna möjliggöra för ensamstående och för att fler ska få tillgång till assisterad befruktning även i praktiken vill vi se:
- Att de resurser som krävs tillförs skyndsamt
Redan i dag är det hårt tryck med långa köer för behandling och efterfrågan på donerade könsceller är stor. Om extra resurser inte tillskjuts skyndsamt finns risk för att grupper kommer att ställas mot varandra.
- Att möjliggöra för att ta emot donerade spermier och ägg samtidigt
I dag är det tillåtet med spermadonation eller äggdonation, men inte att ta emot både donerade spermier och ägg (det vill säga ett befruktat ägg, embryo), vilket innebär att ensamstående som inte kan bli gravida utan donerade ägg inte kan få hjälp inom den svenska vården.
Att detta i dag inte är tillåtet drabbar även par utan fungerarande ägg och spermier. Denna fråga ligger som en del inom utredningen: Utökade möjligheter till behandling av ofrivillig barnlöshet (Dir.2013:70) som ska presentera sina slutsatser om en månad.
Det är av yttersta vikt att frågan om möjligheten att ta emot både donerade ägg och spermier löses oavsett vad resultatet av utredningen om blir.
- Att möjliggöra för fler att kunna erbjuda insemination
Insemination, som är en relativt okomplicerad behandling, ska kunna utföras av barnmorskor och vid fler kliniker, utan att avkall görs på kvalité och säkerhet.
- Att öka antalet ägg- och spermadonatorer
Om du är i behov av donerade könsceller får du hålla tummarna för att du bor i rätt del av landet. I Västerbotten får du vänta i upp till tre år för en äggdonation, medan kötiden i Skåne är mindre än tre månader.
Skåne kortade sina köer drastiskt genom ökad ersättning till äggdonatorn från 3 000 kronor till cirka 11 000 kronor. De praktiska hindren för att bli donator ska undanröjas genom både fler kliniker för att kunna donera och ökade ersättningsnivåer.
Självklart ska donation ske utan vinstsyfte. Informationskampanjer och liknande är också behövligt. Det finns goda erfarenheter från våra grannländer som vi i Sverige kan ta del av och lära ifrån.
Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.
