Äldreministern: ”Så höjer vi kvaliteten i äldreomsorgen”

Kvinnan satt lite framåtlutad och såg ner på bordet. När jag frågade henne hur hon trivs på boendet, tittade hon leende upp mot mig och svarade, ”jag kan inte ha det bättre”. Under mina besök vid äldreboenden har jag mött andra som sagt nästan samma sak. De tycker att de har det bra och lever ett gott liv.

Socialstyrelsens brukarundersökningar visar att de flesta är nöjda och tycker att de får en god omsorg. Men det finns andra berättelser om dagens äldreomsorg. Personal som inte har tid för den allra kortaste pratstund, om en hemtjänst där det gäller att snabbt överlämna en matlåda utan tid för samtal och om ständigt nya personer som ska ge hjälp. De äldre som har störst behov av omsorg och vård är minst nöjda med insatserna.

Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting redovisar varje år rapporten ”Öppna jämförelser” inom vården och omsorgen. Där framgår de stora skillnaderna mellan landets kommuner inom i stort sett alla områden av äldreomsorgen.

Samma förhållande gäller fallolyckor. Bland dem som är 80 år och äldre varierar det från 30-84 personer per 1 000 invånare per år. De flesta som drabbas är kvinnor.

Det har blivit allt svårare att få flytta in på ett äldreboende. Många hinner bara bo där en kortare tid innan de dör. I vissa kommuner tvingas de vänta i månader innan de får en plats, i andra tar det några dagar.

LÄS ÄVEN: Äldres sorg och ensamhet i kostsam forskningsskugga

Anhöriga spelar en viktig roll i äldreomsorgen. Huvudsakligen är det kvinnorna som står för insatserna. Många, uppåt 100 000, går ner i arbetstid för att vårda en anhörig. De flesta anhöriga vill hjälpa till och ser det som naturligt. Forskningen visar dock på ett tydligt klass- och könsmönster. Anhörigvård är vanligare bland äldre med låga inkomster och 70 procent av de som vårdar är kvinnor.

Den bristande samverkan har lyfts fram under många år. Problem med undernäring och trycksår måste minska. Vi får inte acceptera att 1 600 äldre dör varje år till följd av fallskador.

Men för lite händer. Till stor del handlar det om resurser, men det räcker inte bara att öka dem.

En stelbent organisation av äldreomsorgen förhindrar en god kontinuitet. Av samma skäl får de äldre inget ordentligt inflytande över insatserna. Samtidigt finns många goda exempel i kommuner och landsting och utvecklingen av kvalitetsregister ger möjligheter att sprida dessa till fler.

Under de kommande 20 åren ökar både antalet och andelen äldre kvinnor och män. Ökningen är särskilt stor bland de allra äldsta. Samtidigt minskar andelen i yrkesverksam ålder. Mer personal behövs inom äldreomsorgen. Vi kommer inte heller klara de framtida personalbehoven utan fortsatt invandring.

Äldre kvinnor och män ska erbjudas en äldreomsorg av god kvalitet. Regeringen omprioriterar för att stärka bemanningen och från och med 2016 görs stora tillskott till äldrepolitiken som helhet. För hösten 2015 anslås 1 miljard kronor. Under mandatperioden innebär det att regeringen anslår cirka 2 miljarder mer än oppositionen i satsningar på äldreomsorgen.

Regeringen kommer under mandatperioden att ta fram en långsiktig kvalitetsplan för äldreomsorgen. Detta är ett löfte från regeringsförklaringen. Utgångspunkten för arbetet ska vara jämlikhet, trygghet, delaktighet samt inflytande och arbetet bör leda till tydliga prioriteringar för genomförandet av äldrepolitiken.

Det behöver även byggas fler äldreboenden, så kallade särskilda boenden, för att vi ska kunna erbjuda goda bostäder åt äldre med de största behoven av omsorg och vård. Särskilt för personer med demenssjukdomar.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.