Äldreomsorg

Falsklarm att de äldre får samhället att kollapsa

Larmrapporterna om att de offentliga finanserna pressas svårt av att vi lever allt längre är kraftigt överdrivna. Rapporterna har systematiskt underskattat det sätt på vilket hälsan stiger i takt med att livslängden ökar, skriver Nima Sanandaji i en ny bok som släpps i dag tisdag.

I såväl Sverige som omvärlden fortsätter livslängden stiga kontinuerligt. För varje år som vi åldras vinner vi i Sverige drygt två månader i extra förväntad livslängd. Oron att fler äldre ska bli en chock för samhällsekonomin är befogad. Sveriges Kommuner och Landsting beräknar att andelen som är 85 år eller äldre bland befolkningen närmast kommer att fördubblas mellan 2010 och 2035. Men vi bör komma ihåg att tidigare spådomar om den åldrande befolkningen har slagit fel.

Redan 1982 publicerade Sekretariatet för framtidsstudier slutrapporten ”Tid för omsorg”. Studiens slutsats var att förändringen mot ökad andel äldre i befolkningen skulle leda till en omfattande samhällsekonomisk kostnad. Mårten Lagergren, som då var projektledare, har senare förklarat att slutsatserna var felaktiga. Samtidigt som ökningen av antal äldre kraftigt underskattades så överskattades nämligen kostnaden. Förklaringen är att utredarna inte fullt ut betraktade att hälsan stiger i takt med att livslängden ökar.

Tillsammans med högre levnadsstandard och bättre livsvanor fortsätter innovationer inom läkemedel, hjälpmedel och vård att driva på bättre hälsa vid högre ålder. En ny genomgång visar att enbart USA:s läkemedelsbolag håller på att utveckla, testa och lansera fler än 400 mediciner som på olika sätt har potentialen att förbättra livet för de äldre. Problemet är att innovationerna inte alltid omsätts i verkligheten.

Moderna biologiska läkemedel kan exempelvis ge många som lider av reumatologiska sjukdomar en frisk och aktiv tillvaro. På grund av kostnadsskäl får dock patienter i Sverige inte alltid tillgång till medicinerna. I övrigt friska människor pensioneras ut, ibland i ung ålder, eftersom de inte får rätt behandling. De biologiska läkemedlens sätts i regel in till slut. Ofta sker det dock först när de drabbade redan hamnat i utanförskap från arbetsmarknaden.

I dag kan till och med personer som annars helt skulle sakna hörsel få denna förmåga tack vare nya hjälpmedel. Men merparten av dem som har allvarliga hörselproblem i Sverige har inte fått de implantat som kan göra det möjligt att höra. Anledningen är att behandlingarna är dyra, och vården nästan enbart offentligt finansierad i Sverige.

På lång sikt kan dock inte bara individen utan också offentlig sektor tjäna på denna form av investering. Svag hörsel sammanhör nämligen med ökad risk för en rad andra åldersproblem, inklusive demens. Svårigheter att höra leder till social isolering och begränsad intellektuell stimulans. En tidig hälsoinvestering kan på sikt omsättas till fler år i arbete och mindre behov av framtida offentligt stöd.

Efterfrågan för innovationer som kan möjliggöra aktivt åldrande växer snabbt. Ta Alzheimer som exempel. Globalt beräknas den samhällsekonomiska kostnaden för sjukdomen redan 2010 ha uppgått till 3 900 miljarder kronor, alltså lika mycket som Sveriges BNP. Fram tills 2030 förväntas kostnaden stiga till 7 300 miljarder kronor. Att kunna erbjuda läkemedel, hjälpmedel och vård till de personer som drabbas av liknande ålderssjukdomar bidrar påtagligt till en bättre värld. Det är också en tillväxtbransch utan dess like.

Sverige kan tjäna mycket på att utvecklas till ett samhälle som är ledande i att erbjuda rätt vård i rätt tid, så att aktivt åldrande främjas. Nyckeln ligger i att uppmuntra innovationer. Lika viktigt är att inse att aktivt åldrande inte i första hand handlar om den hjälp som ges i livets slutskede. Snarare gäller det att sätta in vårdens resurser på prevention. Stöd bör komma innan personer utvecklar allvarliga sjukdomar eller funktionsnedsättningar.

Därmed kan personer vara friska och aktiva längre, och bidra genom arbete och annan samhällsengagemang. Alternativet är att människor som skulle kunna vara friska passiveras i sjukdom, social isolering och beroendeställning till offentlig försörjning. Det kan inte ses som annat än en mänsklig och ekonomisk förlust.

Fotnot: Skribenten utkommer i dag tidag med boken Aktivt åldrande - vägen till fler friska år (Volante och LIF).

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Läs hela Dagens Samhälle

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.