Academedia: Betyg i fyran fel väg att gå

Debatten om att införa betyg i fjärde klass har varit intensiv. I onsdags presenterade regeringen tillsammans med alliansen en kompromiss gällande förslaget att införa betyg från årskurs fyra. Överenskommelsen innebär att betyg från årskurs fyra testas på 100 frivilliga skolor runt om i landet där det finns intresse för att delta.

Academedia kommer varken uppmuntra eller neka våra skolor att delta i försöken. Men frågan är hur många skolor som kommer vara intresserade av att delta? Den frågan grundar vi på fyra ståndpunkter från viktiga instanser.

1) Forskarkåren är enig. Betyg i låga åldrar har ingen betydelse för barn som lyckas i skolan. De kan däremot ha negativ betydelse för barn som inte klarar skolarbetet. Inlärning går mycket lättare för den elev som tror på sin egen förmåga, ett dåligt betyg riskerar att sänka ett barns självförtroende. 

2) Lärarkåren har genom Lärarnas Riksförbund och Lärarförbundet sagt nej, det här är inte rätt väg att gå. Menar vi allvar med att vi ska lyssna mer på professionen, vilket blivit något av ett mantra i politikerkretsar, måste vi göra det även när professionen har en annan åsikt än vår egen.

3) Kungliga Vetenskapsakademins arbetsgrupp Framtidens skola har gått igenom den utredning som gjorts i frågan och skrev: ”Det vetenskapliga stödet för tidiga betyg är mycket svagt. [---] Sammanfattningsvis drar vi slutsatsen att det inte finns stöd i vare sig svensk eller internationell forskning för att tidiga betyg skulle ha positiv effekt på elevernas lärande.”

4) Både Skolverket och Skolinspektionen motsätter sig betyg från årskurs fyra. 

Förespråkare för betyg från årskurs fyra menar att det är ett medel för att höja resultaten och kvaliteten i skolan. Vi anser dock att det finns bättre och mer effektiva metoder till att höja kvaliteten i de tidiga åldrarna. Viktigare är det att det görs satsningar och prioriteringar på den process som leder fram till dess att betygen sätts eller att de nationella proven skrivs. Den process där lärandet sker och där lärarens kompetens är avgörande.

Vi tror på ett arbetssätt där varje elev kontinuerligt följs upp som en del av det systematiska kvalitetsarbetet där eleven får information om hur den ligger till och vad den ska göra för att bli bättre.  Vi har goda erfarenheter från det vi kallar en läsa-skriva-räkna-garanti för alla, med tydliga uppföljningar. Ett sådant arbetssätt skulle exempelvis kunna kompletteras med någon form av intyg till den som lärt sig just läsa, skriva och räkna. Det är en mjukare lösning än tidiga betyg. Skillnaden är mer psykologisk än praktisk, men den skillnaden är viktig. 

En så enkel sak som täta uppföljningar kan göra underverk. På Vittra Östertälje nådde bara 71 procent av eleverna målen under 2009. Fyra år senare var siffran 96 procent. Den enkla, men effektiva, metoden innebar att elever som halkade efter fick individuell uppföljning var sjätte vecka i stället för en gång i halvåret vilket är det normala i svenska skolor. Det behöver inte vara mer komplicerat än så. Det behövs inga reformer, det är bara att göra.

Vi vet att just den individuella uppföljningen varierar mycket mellan olika skolor. Vi vet också att många skolor utvecklat sina egna system och rutiner. 

Här behövs centrala riktlinjer och tydliga guidelines för hur skolorna ska göra, så att alla elever i Sverige får samma möjligheter. Därför är vi i är glada att regeringen och alliansen vid onsdagens presskonferens så tydligt betonade tidigt stöd och tydliga kunskapsmål i de tidiga åldrarna. Skolan behöver långsiktiga lösningar, och lösningar som gäller alla.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.