Pensionssystemet

54 forskare: Vi är oroade över senare ålderspension

Var fjärde person blir i dag sjuk till följd av sitt arbete. Att höja pensionsåldern för alla yrkesgrupper, utan konkreta åtgärder för att minska ohälsan, är därför problematiskt och mycket oroande.

Vi – 54 forskare – är mycket oroade över konsekvenserna av att, som föreslagits, senarelägga ålderspensionen.

Förslaget utgår i princip från arbetskraftsdeltagande i princip enbart styrs av ekonomin, medan forskningen visar att det bara är en av flera faktorer som styr hur länge och hur mycket människor väljer att arbeta.

Det här sättet att lösa problemet med en åldrande befolkning och ett sviktande pensionssystem är inte samhällsekonomiskt lönsamt på lång sikt, utan riskerar bara att flytta runt folk mellan olika ersättningssystem. 

Pensionssystemet bygger på att vi ska arbeta en viss del av våra liv för att tjäna in vår pension. Vi bör dock inte enbart utgå ifrån ålder eller antalet år sedan en person föddes då korttidsutbildade generellt träder in på arbetsmarknaden tidigare än långtidsutbildade. De med kortare utbildningstid har alltså varit en del av arbetskraften från en yngre ålder. Människor med kortare utbildning har också oftare ett arbete som innebär påfrestningar som kan inverka negativt på hälsotillståndet och som till och med kan påskynda det biologiska åldrandet. Dessutom lever korttidsutbildade generellt sett inte lika länge som långtidsutbildade, vilket delvis även avspeglar skilda livs- och arbetsvillkor.

Ta nytta av den forskning som vi har tagit fram. Ekonomin är självklart viktigt för att vi ska vilja arbeta, men den är som sagt enbart en av flera faktorer med betydelse vårt arbetsliv.

Hälsotillståndet, både det fysiska och det mentala, har en avgörande betydelse för hur länge och hur mycket vi orkar arbeta. Ett fysiskt och mentalt belastande arbete är en stark riskfaktor för en nedsatt hälsa i slutet av arbetslivet. Arbetstid, arbetstakt och möjlighet till återhämtning spelar en allt större roll ju äldre vi blir. Andra aspekter är arbetsinnehåll, hur meningsfulla och stimulerande arbetsuppgifterna är, balansen mellan arbete och familjesituation och fritidsaktiviteter. Organisationskultur, ledarskapet, stöd i arbetet och kompetens har stor betydelse för om vi ska kunna och vilja arbeta till en högre ålder. Vi måste ta större hänsyn till olika förutsättningar och varierande funktionsförmåga och utifrån detta anpassa de åtgärder som gör att arbetslivet blir möjligt och hållbart för allt fler även i högre ålder.

Ett hållbart och acceptabelt pensionssystem måste därför utformas utifrån personliga förutsättningar och förhållanden i arbetslivet. Ett hållbart arbetsliv för allt fler i vår åldrande befolkning fordrar att vi samtidigt beaktar faktorer som relaterar till biologisk/kroppslig ålder, mental/kognitiv ålder samt social ålder/livsloppsfas samt de attityder som är kopplade till ålder.

Läs och se forskning om äldre i arbetslivet.

Kerstin Nilsson, Docent i folkhälsovetenskap epidemiologi, Arbets- och miljömedicin Lunds universitet

Boo Johansson, Professor i psykologi, AgeCap - Centrum för åldrande och hälsa, Göteborgs universitet

Per-Olof Östergren, Professor Socialmedicin och global hälsa, Lunds universitet

Roland Kadefors, Professor, avdelningen för Sociologi och Arbetsvetenskap Göteborgs universitet

Gunnar Aronsson, Professor i arbets- och organisationspsykologi Psykologiska institutionen Stockholms universitet

Margareta Torgén, MD PhD, Arbets- och miljömedicin, Inst med vet Uppsala universitet

Sten Gellerstedt, adj professor Luleå tekniska universitet

Lena Abrahamsson, Professor i arbetsvetenskap vid Luleå tekniska universitet

Catarina Nordander, Docent överläkare Arbets- och miljömedicin Lunds universitet

Kai Österberg, Docent, leg psykolog, universitetslektor Institutionen för psykologi, Avd för neuropsykologi, Lunds universitet

Ingmar Skoog, Professor Institutionen för neurovetenskap och fysiologi, föreståndare för AgeCap - Centrum för åldrande och hälsa, Göteborgs universitet

Pia Hovbrandt, Lic universitetslektor arbetsterapi, Lunds universitet

Gerd Johansson, Professor Ergonomi och Aerosolteknologi, Institutionen för designvetenskaper, Lunds universitet

Mikael Widell Blomé, Docent Ergonomi och Aerosolteknologi, Institutionen för designvetenskaper, Lunds universitet

Mats Bohgard, Professor i arbetsmiljöteknik LTH, Lunds universitet

Stefan Pinzke, Docent Arbetsvetenskap, ekonomi och miljöpsykologi, SLU Alnarp

Mikael Forsman, Professor i ergonomi, IMM - Institutet för miljömedicin, Karolinska Institutet

Peter Lundqvist, Professor Arbetsvetenskap, ekonomi och miljöpsykologi, SLU Alnarp

Anna-Lisa Osvalder, Professor i Människa-maskinsystem, Design & Human Factors, Chalmers tekniska högskola och Ergonomi och aerosolteknik, Lunds universitet

Inger Arvidsson, Dr.Med.vet. Fysioterapi, Arbets- och miljömedicin, Lunds universitet

Peter M. Nilsson, Professor Malmö

Kerstin Persson Waye, Professor Arbets- och miljömedicin Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet

Janicke Andersson, Fil.Dr. i Äldre och åldrande, Lunds universitet

Clary Krekula, Docent i sociologi, Karlstads universitet

Elisabet Cedersund, Professor i äldre och åldrande, Linköpings universitet

Mona Eklund, Senior professor i arbetsterapi och aktivitetsvetenskap, Lunds universitet

Bengt Järvholm, Senior professor i yrkes- och miljömedicin, Umeå universitet

Johan Stahre Professor produktionssystem, Chalmers tekniska högskola, ordförande för nationella forsknings- och innovationsrådet inom produktion och sekreterare i svenska Produktionsakademien

Elisabeth von Essen Fil.Dr. Arbetsvetenskap, ekonomi och miljöpsykologi SLU Alnarp

Maria Sjölund, Fil.Dr. Högskolan i Gävle

Maria Warne, Fil.Dr. Mittuniversitetet, Östersund.

Lars Rylander, Docent Epidemiolog, Arbets- och miljömedicin Lunds universitet

Mikael Ottosson, Docent Arbetsvetenskap, Historiska institutionen, Lunds universitet

Mikael Stattin, Docent universitetslektor vid Sociologiska institutionen, Umeå universitet

Erika Wall, Docent i sociologi, verksam i rehabiliteringsvetenskap, Mittuniversitetet i Östersund

Anna Rignell-Hydbom, Docent Arbets- och miljömedicin Lunds universitet

Kjell Torén, Professor överläkare Arbets- och miljömedicin Sahlgrenska Akademin, Göteborgs universitet

Susanna Toivanen, Professor i sociologi, inriktning arbetslivsvetenskap, Akademin för hälsa, vård och välfärd, Mälardalens högskola

Måns Svensson, Docent i rättssociologi Lunds universitet

Carita Håkansson, Docent Arbets- och miljömedicin, Lunds universitet

Veronica Lövgren, Fil.Dr. Socialt arbete, Umeå universitet Centrum för funktionshinderforskning

Mats Hagberg, Professor Arbets- och miljömedicin Sahlgrenska akademin Göteborgs universitet

Lotta Dellve, Professor Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap, Göteborgs universitet

Kerstin Wentz, Professor Arbets- och miljömedicin Sahlgrenska akademin Göteborgs universitet

Anna Larsson, Forskningsassistent Arbets- och miljömedicin Lunds universitet

Ann Bergman, Professor i arbetsvetenskap Handelshögskolan Karlstads universitet

Per Lindberg, Docent i arbetshälsovetenskap, Centrum för belastningsskadeforskning Högskolan i Gävle

Christofer Rydenfält, Fil. Dr. Ergonomi och Aerosolteknologi, Institutionen för designvetenskaper, Lunds universitet

Kjerstin Stigmar, Med Dr, leg sjukgymnast, Institutionen för hälsovetenskaper, Lunds universitet

Gunnar Gillberg, Fil.Dr. universitetslektor Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap Göteborgs universitet

Maria Albin, Professor överläkare Institutet för miljömedicin Karolinska institutet

Lisa Björk, Dr. arbetsvetenskap och utvecklingsledare vid Institutet för stressmedicin i Göteborg

Satu Heikkinen, Fil.Dr. i sociologi, Karlstads universitet

Åsa Tjulin, Fil.Dr. Mittuniversitetet, Östersund

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Läs hela Dagens Samhälle

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.