Debatt
Idrott
5 juni 2020 kl 06:00

1,2 miljarder krävs för att idrotten ska överleva

Bostadsbolag, polisen och många andra vädjar till idrottsrörelsen att hålla i gång ungdomsverksamheten. Men restriktionerna leder till en kärv ekonomi och nu krävs mer pengar från staten, skriver Björn Eriksson, ordförande i Riksidrottsförbundet. 

Det här är en opinionstext

Björn Eriksson
ordförande i Riksidrottsförbundet

Med 3,2 miljoner medlemmar och ytterligare många intresserade är idrottsrörelsen en del av vårt samhälles ryggrad. Vi vill ge glädje, gemenskap, hälsa, utmaningar och mening.

En uppskattning av ekonomiska konsekvenser för perioden 1 juli till och med september visar att idrottsrörelsen är i behov av stöd på 1 260 miljoner kronor. Regeringen behöver förlänga det krispaket som tar slut 30 juni så att vi kan fortsätta ta vår del i att hjälpa Sverige genom krisen. Det handlar om föreningslivets överlevnad.

I juli skulle 20 000 orienterare ha samlats i Uppsala för O-ringen, och över 30 000 fotbollsälskande ungdomar skulle mötas i Göteborg för Gothia cup. Dessa evenemang och tusentals ytterligare kan inte genomföras. Elitfotbollen, speedway, Falsterbo horse show och många fler evenemang kan inte samla hundratusentals åskådare. 30 000 kommer inte att kunna testa sina gränser eller nå sitt mål i Midnattsloppet runt Södermalm i Stockholm.

Valet mellan att idrotta och att motverka en pandemi är enkelt. Idrottsrörelsen ska hjälpa till att stoppa smittspridningen. Om läget inte förbättras avsevärt och nuvarande beslut att förbjuda större sammankomster ligger fast fram mot hösten, ska idrottsrörelsen självklart fortsätta ta sitt ansvar. Men det får allvarliga ekonomiska konsekvenser.

Om restriktionerna som sätter stopp för publik vid matcher och tävlingar ligger kvar innebär det en negativ ekonomisk konsekvens för svensk idrottsrörelse på 1260 miljoner kronor under perioden juli–september. Vi vet inte ännu när denna pandemi är över, och därför söker vi nu stöd till och med september.

Våra publikidrotter lever i symbios med alla de som följer sitt lag eller sin idrott. När vi inte kan samlas fler än 50 personer drabbas publikidrotterna skoningslöst, med enorma ekonomiska konsekvenser. Många föreningar förlorar sin enda stora inkomst under året när de inte kan anordna det traditionsenliga midsommarfirandet som skulle ge intäkter till barn och ungdomsverksamheten i föreningen. I stället tvingas föreningar fundera över om de ska höja avgifterna till hösten. Det riskerar att göra idrotten ojämlik, då vi vet att alla inte kommer att ha råd att fortsätta med sin idrott.

Vi vet att det är många som sliter hårt och räddar liv. De ska få de bästa förutsättningar att göra sitt jobb. Vi vet att många företagare ser sina livsverk närma sig konkurs. Vi förstår att pengarna inte räcker till allt. Men vi vet också att bra idrott gör skillnad.

Ungdomar som är engagerade i en idrottsförening känner sig mindre pressade, okoncentrerade och nedstämda än ungdomar som inte deltar i någon idrottsförening. De har mer ork och godare självförtroende, sover bättre och känner sig lyckligare än ungdomar som inte ägnar sig åt föreningsidrott. De lämnar grundskolan med bättre betyg.

Forskningen visar att om idrottsrörelsen når ytterligare 100 ungdomar kommer fem ungdomar inte att drabbas av depression och 25 ungdomar kommer inte att ha symptom som magont och huvudvärk. Under flera decennier har segregationen i samhället ökat och hälsoklyftorna med den. I det som kallas utsatta områden är hälsan sämre och föreningslivet svagare. Sedan 2015 har vi systematiskt arbetat med särskilda satsningar i dessa områden för att utveckla idrott och föreningar som kan hjälpa till att vända trenden. Vi är på god väg, men långt ifrån målet.

Låt inte coronapandemin mer än nödvändigt bli en kvarnsten som bromsar bättre hälsa och social trygghet hos dem som behöver det mest. Polis, bostadsbolag och andra organisationer vädjar till oss att hålla i gång vår verksamhet, och vi kämpar varje dag för att finnas där.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Publicerad: 5 juni 2020 kl 06:00
Uppdaterad: 5 juni 2020 kl 08:18

Skribent

Björn Eriksson
ordförande i Riksidrottsförbundet