100 procent förnybart kan nås utan stöd

Klimatförändringarna går snabbt och såväl forskning som de senaste årens politiska initiativ har samma inriktning: utsläppen måste minska kraftigt. Här kan energisektorn bidra stort genom att öka den förnybara elproduktionen.

Vindkraften kan byggas ut snabbt i stor skala. Vid utgången av 2021 kommer vindkraftsproduktionen uppgå till cirka 30 TWh, enligt  Svensk Vindenergis prognos. Branschen kan dock leverera mycket mer. För att nå målet om ett 100 procent förnybart elsystem behöver den svenska vindkraften bli lika stor som vattenkraften, cirka 65 TWh. För det krävs investeringar på över 200 miljarder kronor fram till år 2040.

Omställningen innebär fantastiska möjligheter för Sverige. Boston Consulting Group visar att för varje krona som investeras i omställningen får samhället tillbaka fyra. Sverige kan producera vind-, vatten- och biokraft till väsentligt lägre kostnad än andra EU-länder. Eftersom alla länder måste ställa om kan Sveriges komparativa fördelar, i kombination med en positiv kraftbalans, ge oss långsiktigt lägre elpriser än övriga EU-länder. Det stärker den svenska industrins konkurrenskraft, borgar för etablering av nya verksamheter och skapar arbetstillfällen.

Elcertifikatsystemet har givit stöd till förnybar elproduktion sedan år 2003 men målet nås under år 2018 sett till tagna investeringsbeslut. Därefter ska vindkraftsutbyggnaden ske utan produktionsstöd. Då blir tillgången till goda vindlägen och modern nätinfrastruktur helt centrala för en hållbar och kostnadseffektiv utbyggnad.

Regeringen vill att Sverige ska vara ett föregångsland och riksdagen har ställt sig bakom målet om ett helt förnybart elsystem – men ändå försvåras den gröna omställningen av myndigheter och kommuner.

• Försvarsmaktens restriktionsområden har utökats från 30 till 45 procent av Sveriges yta.
• Det kommunala vetot stoppar hälften av vindkraftsprojekten innan de ens kommit till miljöprövning.
• Praxis i domstolarna, avseende bland annat artskydd, går på tvärs med de politiska målen. Två tredjedelar av de prövade vindkraftverken får avslag.
• Åtgärder för att höja överföringskapaciteten från norra till södra Sverige har senarelagts och befinner sig återigen i utredningsfas.
• Slopade anslutningskostnader för havsbaserad vindkraft (en del av den blocköverskridande energiöverenskommelsen), avstyrks av flera myndigheter med tveksamma argument, till exempel att det inte behövs mer förnybar elproduktion.

För en hållbar utbyggnad måste vindresursen användas på bästa sätt. Vindkraftens nytta, som är global eller nationell, måste vägas mot intrånget, som är lokalt.  När nyttan inte vägs in förpassas vindkraften till sämre vindlägen. Om vindläget försämras med 0,5 meter per sekund så minskar produktionen med 20 procent, allt annat lika. För att öka vindkraftsproduktionen med 30 TWh behövs då cirka 3 750 vindkraftverk, istället för 3 000, vilket betyder att såväl produktions- som samhällskostnaden ökar med cirka 25 procent.

Elnäten påverkas självklart när tio stora elproduktionsenheter ersätts av cirka sjutusen mindre enheter. Våra ålderstigna lokal-, regional- och stamnät måste moderniseras och kapaciteten måste öka. Den krångliga och tidskrävande nätanslutningsprocessen måste göras enklare och mer flexibel.

Ett 100 procent förnybart elsystem ska vara robust, ha hög leveranssäkerhet, ge låg miljöpåverkan och leverera el till konkurrenskraftiga priser. Ett sådant elsystem kräver marginaler som vindkraften kan leverera. Utbyggnad av vindkraft på land och till havs behövs för att nå de svenska energi- och klimatmålen, men är också en angelägen fråga för hela EU.

Nuvarande och kommande regering har ett stort ansvar i att se till att de politiska målsättningarna får genomslag i verkligheten. Regelverket, särskilt miljöbalken och artskyddsförordningen, måste ses över och justeras. Myndigheternas instruktioner, särskilt Försvarsmaktens, Naturvårdsverket och Svenska Kraftnäts, måste förtydligas – så att myndigheterna medverkar till att undanröja hinder och skapa förutsättningar för att nå målet om ett 100 procent förnybart elsystem år 2040. Då kan vi både minska utsläppen och ta tillvara en affärsmöjlighet som stärker Sveriges konkurrenskraft för lång tid framöver.

Daniel Johansson, vd Arise AB

Håkan Wallin, vd BayWa re Scandinavia AB

Elisabet Salander Björklund, vd Bergvik Skog AB

Pär Kaller, vd Bixia AB

Niklas Lundaahl, vd Dala Vind AB

Pamela Lundin, Sverigechef ENERCON GmbH

Per Witalisson, vd Eolus Vind AB

Lotta Ljungqvist, vd GE Nordics AB

Gabriel Duveskog, vd JP Vind AB

Fredrik A Svensson, vd Kraftö Vind AB

Matilda Afzelius, vd Nordisk Vindkraft AB

Johan Ihrfelt, vd OX2 Group AB

Björn Rentzhog, vd Persson Invest AB

Mads Miltersen, vd Rabbalshede Kraft AB

Mikael Källgren, vd SCA Energy AB

Tor Arne Pedersen, vd Scanergy Wind AB

Peter Zachrisson, vd Stena Renewable AB

Mattias Wärn, vd Svea Vind Offshore AB

Karin Mizgalski, vd Svensk NaturEnergi AB

Charlotte Unger Larson, vd Svensk Vindenergi

Linda Burenius Magnusson, SO Svensk Vindenergi

Kresten Örnbjerg, Head of Public Affairs Vestas Wind Systems A/S

Maria Röske, vd wpd Scandinavia AB

Mats Sjöberg, vd Fred. Olsen Renewables AB

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.