Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Organisation

”Vården utgår inte längre från patientens behov”

Sjukvård handlar om att ge sjuka människor vård. Det fungerade fram till mitten av 1980-talet då New Public Management (NPM) infördes. Begrepp som värdegrund, verksamhetskontroll, chefsutveckling, styrsystem och datorisering har sedan dess tagit över verksamheten och patienten står inte längre i centrum. NPM har förstört sjukvården.

Publicerad: 24 maj 2017, 07:18

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

”Sjukvårdsapparaten utgår inte längre från vårdbehovet av sjuka människor.”


Ämnen i artikeln:

VårdplatserAkut vårdplatsbrist

New Public Management (NPM) har medfört att byråkraterna tagit makten över sjukvården, något vi dagligen ser följden av i tidningarna. Att sjukvården fungerar dåligt beror på att kompetensstyrd sjukvård sedan cirka trettio år ersatts av ett ekonomiskt styrsystem, NPM, vilket jag återkommer till. Det har inneburit ökad administration, kontroll, och ledarskap utan sjukvårdskompetens.

I grunden handlar sjukvård om att ge sjuka människor vård! Patienten får vård av sjukvårdskompetent personal, och verksamheten vilar på en relation med patienten. Dessa förutsättningar fungerade fram till mitten av 80-talet då NPM började införas.

Med tiden har istället begrepp som värdegrund, verksamhetskontroll, chefsutveckling, ekonomiska styrsystem och datorisering tagit över verksamheten. Patienten står inte längre i centrum, Hälso- och Sjukvårdslagen fungerar inte, prioriteringsutredningens slutsatser kan inte följas. Cheferna begriper sig inte på patientrelationer eller sjukvård, och som Maciej Zaremba skrev i Dagens Nyheter började man tala om ”olönsamma patienter” så snart NPM hade införts.

Att få makt genom en chefstjänst är en stark drivkraft. Övergången till NPM har dock gett fel personer möjlighet att styra en kolossal verksamhet, en miljardindustri, som endast mäter sig med stora börsnoterade företag. Företagen skulle aldrig kunna driva sin verksamhet med ett ledarskap motsvarande sjukvårdens - utan etik, medicinsk kompetens, eller direkt patientansvar. Sjukvårdens ledare och politiker verkar i ett splittrat och kortsiktigt system.

Men hur blev det då så här? Allt var naturligtvis inte underbart förr, men såväl patienter som personal hade det tveklöst bättre. Verksamheten var utpräglat kompetensstyrd, oftast med klinikens bästa läkare i toppen. Personalen såg sin klinikchef som en auktoritet, och patienterna blev väl omhändertagna. Sjuksköterskor och undersköterskor, på den tiden även sjukvårdsbiträden, hade en sjuksköterska som chef, en avdelningsföreståndare som såg till att avdelningar och mottagningar fungerade på bästa sätt. Det fanns en professionell samsyn.

Så kom NPM i mitten av 1980-talet till Sverige. ”New Public Management” betyder ”Ny offentlig verksamhetsledning” och sammanfattar olika styrsystem som överförts från företagsvärlden till den offentliga sektorn. Idéerna kommer från affärsdrivande företag, politisk forskning, ekonomiska och organisationsteorier.

Politiker och administratörer fick nu större makt över vårdens utformning. Man ville bryta kompetensstyrningen, och fler administratörer anställdes. Att ha ”chefskompetens” ansågs viktigare än att ha medicinsk kompetens, vilket ofta har lett till felaktiga slutsatser och beslut i medicinska frågor. De gamla klinikcheferna ersattes av lydiga chefer, dock med lägre eller ingen medicinsk kompetens, eller med en administrativ lojalitet gentemot NPM.

Sådana chefer kan styra och samla sin personal, rapportera andras beslut, och peka på vikten av att upprätthålla olika administrativa system. Men de förstår inte att den medicinska kompetensen hotas och försvinner, precis som sjukvårdens personal - läkare och sjuksköterskor. De verkliga ledarna har blivit tandlösa skuggfigurer, medan chefskapet utförs av lakejer.

Sjukvårdsapparaten utgår inte längre från vårdbehovet av sjuka människor. Det handlar istället om ett självgående, framtvingat ekonomiskt system, som förstör den medicinska kärnverksamheten och belastar medarbetarna med 30-40 procent administration. Det gynnar definitivt inte patienterna.

Per Björgell, med dr, spec i akutsjukvård

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev

Se fler branschtitlar från Bonnier News