Vården ställs om – utan varselvåg

Under november lade Karolinska universitetssjukhuset, Södersjukhuset och Danderyds sjukhus varsel på totalt 800 tjänster. I en intervju med Dagens Samhälle efter varslen på de tre Stockholmssjukhusen sa regionstyrelsens ordförande Irene Svenonius (M) att varslen var en nödvändig del av omställningen till nära vård. Hon sa också att hon trodde att liknande åtgärder skulle följa i andra delar av landet.

Men en enkät som Dagens Samhälle gjort till landets regioner visar att det på de flesta håll i landet inte är aktuellt med några varsel i sjukvården det närmsta året. Av de 17 regioner Dagens Samhälle varit i kontakt med är det bara i Stockholm och Jämtland Härjedalen som varsel är aktuella. I Region Uppsala bedömer Akademiska sjukhuset i Uppsala att det finns viss risk för varsel medan Enköpings lasarett inte ser någon risk.

Varslet i Jämtland Härjedalen berör 160 till 180 tjänster. Vilka tjänster det handlar om och var är ännu oklart.

– Vi ser detta som nödvändigt för att klara av den budget vi fått, säger Hans Svensson, regiondirektör i Jämtland Härjedalen.

Blir det flest varsel på sjukhuset i Östersund eller i primärvården?
– Det är svårt att säga än. Men det är på sjukhuset som vi har haft den största kostnadsökningen.

Är det några särskilda yrkeskategorier där ni bedömer att risken är större eller mindre för varsel?
– Nej, vi ser över alla yrkeskategorier och har i dagsläget inte uteslutit någon grupp.

Ni har legat högt när det gäller anlitande av hyrpersonal i vården, finns det risk att ert hyrberoende kan öka när ni varslar?
– Både primärvården och sjukhuset har jobbat med att minska hyrpersonalen och lyckats med det. Vi kommer att fortsätta det arbetet. Redan i dag är det så att vi inte minskar bemanningen någonstans om vi ser att det leder till en ökad efterfrågan på timvikarier och hyrpersonal.  Vi kommer att fortsätta att göra den bedömningen innan vi lägger varsel.

Övriga regioner som svarat på enkäten bedömer dock risken för varsel av vårdpersonal som låg eller obefintlig. Det handlar om Västerbotten, Skåne, Östergötland, Gotland, Kronoberg. Sörmland, Västra Götaland, Örebro, Kalmar, Dalarna, Blekinge, Västmanland, Jönköping och Gävleborg.

I flera av dessa regioner finns dock sparbeting och man räknar med att minska bemanningen, dock utan varsel.

–  Vi bedömer att vi kommer att klara av att reducera våra bemanningskostnader utan att lägga något varsel. Inför 2020 har vi fått reducera våra kostnader med 81 miljoner kronor på personalsidan. Vi bedömer att vi kan göra det med den personalomsättning vi har, att en del tjänster inte kommer att återbesättas, berättar Brita Winsa, hälso- och sjukvårdsdirektör i Västerbotten.

Många av regionerna har också infört restriktioner för nyanställningar, så även i Västerbotten.

– Vi har en anställningsrestriktivitet som innebär att områdescheferna ska göra en bedömning av behoven innan en anställning, säger Brita Winsa.

Även i resten av landet pågår den omställning till nära vård som presenterades som motivet bakom varslen på sjukhusen i Stockholm. I Västerbotten finns långt gånga planer på att specialister i barnmedicin från sjukhusen ska kunna arbeta som konsulter i primärvården. Försök med att låta sjukhusläkare jobba en del av sin arbetstid på vårdcentral pågår även i Region Örebro län.

I Sörmland startas nära vårdteam i samverkan mellan kommuner, primärvård och sjukhus. Liknande satsningar på mobila team med personal från specialistvården pågår sedan tidigare bland annat i Skåne och Västra Götaland. Men för de regioner som svarat på Dagens Samhälles enkät handlar det än så länge inte om någon storskalig förflyttning av personal från sjukhusvård till primärvård.

Flera av de regioner som svarat på enkäten påpekar att varsel inte är aktuellt eftersom det finns en personalbrist i vården som innebär att man snarare behöver rekrytera. Bland dem finns Kronoberg, vars sjukhuschef Maria Wiltz skriver att regionen bedömer att det kommer att saknas 600 tjänster i vården år 2026.

Gotlands hälso- och sjukvårdsdirektör Marie Loob konstaterar att några varsel inte heller är aktuella där, utan att regionen välkomnar vårdpersonal till ön. ”Vi behöver alla vi har och kämpar snarare för att bli av med hyrpersonal bland sjuksköterskor och läkare”, skriver hon i svaret på Dagens Samhälles enkät.