Var tredje räddningstjänst underbemannad – ”Vissa stationer kan inte ge skydd”

Tre fjärdedelar av landets 149 räddningstjänstorganisationer uppger att de har svårt att rekrytera deltidsbrandmän, eller räddningspersonal i beredskap som de numera kallas. Det visar en enkät som Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) nyss sammanställt. 

För mer än var tredje räddningstjänstorganisation (55 av 149) innebär personalbristen att de inte fullt ut kan upprätthålla beredskapen.

– Vissa brandstationer kan inte erbjuda det skydd som kommunen bör kunna ge. Vid bränder kan brandmännen vara för få, säger Anders Edstam, enhetschef på MSB:s avdelning för räddningstjänst. 

Än större problem kan det bli om räddningstjänsten sätts på prov under storskaliga cyberattacker som slår ut el- och vattenförsörjning eller om den ska verka i krig. 

– Förmågan att göra insatser under krig bygger på den ordinarie förmågan, som därför måste säkerställas. Men många lokalsamhällen är sårbara även för vardagens olyckor, säger Anders Edstam.

LÄS MER: Så vill MSB stärka civilt försvar: nya miljoner till räddningstjänsten

Bara en tredjedel av brandmännen i Sverige är heltidsanställda. Två tredjedelar är räddningstjänstpersonal i beredskap och har vanligen ett annat ordinarie arbete. En vecka per månad har deltidsbrandmännen beredskap, ofta dygnet runt. De kan då sköta sitt ordinarie jobb, om de vid ett larm omedelbart kan släppa det och inställa sig på brandstationen inom fem minuter.  

Gotland har räddningspersonal i beredskap på sex orter och svårt att rekrytera till samtliga stationer. I Slite måste stationen ha heltidsanställd personal dygnet runt för att beredskapen ska kunna upprätthållas, vilket blir mer än dubbelt så dyrt som bemanning med räddningspersonal i beredskap. 

– Att bemanna med heltidspersonal kostar 5 miljoner kronor per år, mot normalt 2 miljoner kronor, säger räddningschefen Dick Svennefelt.

Han konstaterar att många människor gärna vill göra insatser men har svårt att var fjärde vecka hela tiden befinna sig nära brandstationen. Även om de under beredskapen har möjlighet att sköta ett annat arbete måste de snabbt kunna rycka ut. 

– Vid en stor skogsbrand kan de vara borta en vecka, men normalt handlar det om högst en timme, säger Dick Svennefelt. 

I Medelpad finns nio orter med räddningspersonal i beredskap, och dit är det inga problem att rekrytera. Chefen för deltidsbrandmännen, Tommy Lindgren, har lagt mycket tid på att övertyga arbetsgivare om att deras verksamhet kan klara att några av de anställda då och då är beredda att rycka ut vid trafikolyckor, bränder och drunkningstillbud.

– När jag berättar att det vanligen handlar om ett eller två larm per vecka brukar företagarnas axlar åka ner, säger han. 

Ett av Tommy Lindgrens argument är att det inte är så dumt att ha utbildade brandmän på arbetsplatsen. 

– De är sjukvårdsutbildade, kan hantera hjärtstopp, har lärt sig att upptäcka risker och har koll på brandsäkerhet.

Numera finns det kontorsarbetsplatser på alla stationer som bemannas med deltidsbrandmän. Om deras ordinarie arbeten går att utföra på distans kan de sitta på stationen och jobba medan de har beredskap.

– Vi började med det redan före pandemin och det har slagit väl ut, säger Tommy Lindgren.

Med hjälp av ett personalplaneringsverktyg i en app har det också blivit smidigare att ta ledigt under beredskapsveckan. I appen kan räddningspersonalen be kolleger om hjälp och hoppa in för varandra.

– Utan den möjligheten tror jag att vi hade haft svårt att behålla personal, säger Tommy Lindgren.

Kriget i Ukraina har satt ljuset på Sveriges beredskap, inte minst det civila försvaret. Skulle Sverige angripas militärt eller med cyberattacker som skapar stora och långvariga samhällsstörningar, till exempel i elförsörjningen, kan trycket öka på räddningstjänsten. 

– Vi kan behöva klara av flera samtidiga och allvarligare händelser, och då blir räddningspersonal i beredskap ännu viktigare, säger Per Silverliden, chef för Medelpads räddningstjänstförbund. 

Förbundet krigsplacerar nu deltidsbrandmännen i sin organisation, vilket betyder att de blir skyldiga att tjänstgöra där om regeringen beslutar om höjd beredskap. 

LÄS MER: MSB:s krigsscenarier: Steg för steg - så kan Sverige angripas

Dagen efter Rysslands invasion av Ukraina bildade räddningstjänstförbundet en stab som ska stärka beredskapen. Den arbetar bland annat med personalplanering och lagring av material som det skulle kunna bli brist på.

Per Silverliden betonar att det också är viktigt att öka säkerhetsmedvetandet kring exempelvis lokaler och information.

– Det är ett mer utsatt läge nu.

DEBATT: Kommunal: ”Förbättra villkoren för deltidsbrandmän”