Organisation
Så många har visselblåst till regionerna – här är vanligaste anmälningstypen
Publicerad: 24 april 2023, 08:40
Missförhållanden på arbetsplatsen är en vanlig orsak till visselblåsning, men även jäv och trakasserier. Det visar Arbetsvärldens genomgång.
Foto: Mostphotos
177 anmälningar har kommit in till regionernas visselblåsartjänster sedan den nya lagen infördes. Det skriver Arbetsvärlden som har gått igenom samtliga anmälningar.
Sedan visselblåsarlagen trädde i kraft i december 2021 har landets regioner fått in 177 anmälningar.
Många av dem handlar om missförhållanden/konflikter på arbetsplatsen eller missnöje med ledningen, visar tidningen Arbetsvärldens genomgång.
LÄS MER: Juristen: Så fungerar nya visselblåsarlagen
Några exempel är fusk vid schemalottningen för julbemanningen och en otrohetsaffär mellan en chef och en överläkare.
För att arbetsgivaren ska vara skyldig att utreda vidare ska anmälan ha ett allmänintresse. Men Lise Donovan, jurist på TCO, påpekar att även arbetsplatskonflikter kan omfattas av visselblåsarlagen, om det handlar om en högt uppsatt chef.
– Det visar på att det är en icke fungerande förvaltning, säger hon till Arbetsvärlden.
Det finns även anmälningar som gäller jäv, korruption och trakasserier/kränkningar.
En anmälan gäller en läkare i södra Sverige som hade synpunkter på en patients rätt att vara i Sverige och uttryckt åsikter som inte hade med vården att göra. Läkaren anmäldes av annan offentliganställd personal som var med på patientmötet, men regionen utredde inte vidare med hänvisning till att det inte var ett missförhållande av allmänt intresse.
Fel agerat anser yttrandefrihetsexperten Nils Funcke:
– Regionen ska ta det här konkreta caset och gå till botten med det oavsett om det är ett allmänt intresse eller inte, säger han till Arbetsvärlden.
LÄS MER:
Akavia: Tjänstemän vågar inte larma media
Få var redo för nya lagen – system för visselblåsare en utmaning
Detta innebär visselblåsarlagen för offentliga arbetsgivare
- Lagen trädde i kraft i december 2021 och innebär att från och med juli 2022 ska alla offentliga arbetsgivare med minst 50 anställda ha en intern visselblåsarfunktion och rutiner för rapportering och uppföljning. Särskilda personer, som ska vara oberoende och självständiga, ska utses att hantera visselblåsaranmälningar.
- Arbetsgivaren får inte försöka hindra rapportering eller vidta repressalier mot en person som har visselblåst, eller som pratat med sin fackliga organisation för samråd i fråga om rapportering. En arbetsgivare som bryter mot detta kan få betala skadestånd. Inte bara anställda, utan också volontärer, praktikanter, konsulter och aktieägare, ska kunna visselblåsa och skyddas mot repressalier.
- Lagen ställer krav på att arbetsgivaren ska ge tydlig information om hur man visselblåser. Statliga myndigheter ska även informera om meddelarfrihet, anskaffarfrihet, efterforskningsförbud och repressalieförbud.
Källa: Arbetsgivarverket, Arbetsmiljöverket