Laktosfritt i förskolan – dyrt och onödigt

Laktosintolerans är mycket sällsynt innan skolåldern. Ändå äter 3,3 procent av barnen i svenska förskolor laktosfritt. 20 000 barn får alltså specialkost på felaktiga grunder – en helt onödig anledning till merarbete och ökade kostnader då laktosfria respektive mjölkfria produkter är mellan 70 och 115 procent dyrare än vanlig mjölk, yoghurt och fil.

Laktosintolerans är ett tillstånd som vanligtvis uppkommer tidigast i skolåldern. Hos yngre barn är det ytterst ovanligt att inte tåla laktos – ändå är det relativt många som får laktosfri kost i förskolan. Trenden medför onödiga kostnader, och att anpassa kosten utan sjukvårdens inblandning innebär stor risk att man missar allvarligare tarmsjukdomar som celiaki, som kan vara grundorsak till magproblemen. Även om besvären kan lindras något när man minskar laktosmängden kan näringsupptaget ofta vara fortsatt försämrat, vilket bland annat kan leda till att barnet växer sämre.

Många gånger är det föräldrarna som på egen hand har beslutat att utesluta laktos och begär att få specialkost i förskolan. Problem med magen är ganska vanligt och okunskapen hos personal och föräldrar är stor. Ibland kräver föräldrarna specialkost utan att sjukvården varit inblandad – kanske man misstänker att det är mjölk som är orsaken till barnets magproblem, fast det inte är säkert att de ens har med maten att göra. Även inom vården saknas kunskap om ovanligt laktosintolerans faktiskt är i tidig ålder, och det i kombination med tidsbrist kan vara orsaken till att man väljer att gå efter föräldrarnas berättelser istället för att göra en ordentlig utredning.

Laktosfri kost bör inte förekomma i förskolan utan att en specialiserad barnläkare ställt diagnosen. Särbehandlingen vid matbordet kan dessutom innebära en avig inställning till mat och ökad risk för matkrångel senare i livet – något som i så fall drabbar såväl det enskilda barnet som övriga familjen.

Låt istället de gemensamma resurserna bidra till bättre matkvalitet för alla barn – och lugn och ro vid matbordet.

Mjölkproteinallergi kräver att man utesluter allt som innehåller mjölkprotein (mjölk, ost, smör och så vidare). Det vanligaste är att komjölksallergi drabbar barn i späd ålder, och den växer oftast bort under förskoletiden.

Laktosintolerans kan komma senare i livet och innebär en försämrad förmåga att bryta ner laktos i tarmen. De flesta tål cirka 5 gram laktos per tillfälle, motsvarande cirka 1 dl mjölk. Oftast kan vanligt smör eller margarin användas eftersom laktoshalten i dessa är låg (cirka 0,5 gram per 100 gram, och 0,025 gram i en tesked). All hårdost är laktosfri.

Andrea Mikkelsen, barndietist och forskare

Kajsa Asp Jonson, dietist och journalist