Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Organisation

Juristen: Så fungerar nya visselblåsarlagen

Publicerad: 26 augusti 2021, 08:08

Även volontärer, praktikanter och egenföretagare som jobbar på uppdrag av kommun eller region omfattas av skyddet i den nya visselblåsarlagen, säger Naiti del Sante, jurist vid arbetsmarknadsdepartementet.

Foto: Pressbild

Får en anställd bryta tystnadsplikten och hur kan en kommun minska kostnaderna kring visselblåsarsystemen? DS har frågat Naiti del Sante, arbetsrättsjurist och delaktig i framtagandet av den nya lagen.


Ämnen i artikeln:

VisselblåsareSekretess

Det finns redan en visselblåsarlag från 2017, varför behövs en ny?
– EU:s nya visselblåsardirektiv innehåller krav och rättigheter som inte finns i svensk rätt sedan tidigare. Framöver måste alla verksamheter med över 50 arbetstagare och kommuner med över 10 000 invånare inrätta ett säkert system. Tidigare fanns inget sekretesskydd för visselblåsaren eller andra personer som nämns i en anmälan, det blir ett krav nu.

Vilka omfattas av skyddet?
– Tidigare var det bara anställda och inhyrd personal, men nu skyddas även volontärer, praktikanter, egenföretagare som får uppdrag av kommunen eller regionen och personer i ledande befattning, till exempel i ett kommunalt bolag. Skyddet gäller även innan man hunnit tillträda sin tjänst och efter att man slutat.

Får anställda bryta sin tystnadsplikt för att rapportera om missförhållanden?
– Ja, om man har skälig anledning att anta att rapporteringen är nödvändig för att avslöja missförhållandet. Man får däremot inte lämna ut handlingar med sekretessbelagda uppgifter. Sedan finns det så kallad kvalificerad tystnadsplikt, den får arbetstagaren inte bryta mot.

Från 11 paragrafer i dagens lag till 60 paragrafer i den nya – vad behöver kommuner och regioner tänka på?
– Lagen föreslås träda i kraft den 17 december, men kommuner och regioner har fram till den 17 juli 2022 på sig att inrätta interna rapporteringskanaler. I lagförslaget finns krav på en tydlig ordning för hur rapporter om missförhållanden ska tas om hand. Rapportering ska kunna ske muntligt, genom fysiskt möte och telefon, eller skriftligt, genom traditionell post och e-post. Kanalerna måste vara säkra, skilda från övriga verksamheten. Endast tillsatt oberoende personal ska ha tillgång till dem. Personalen har tystnadsplikt och det finns krav på dokumentation, återkoppling och utredning.

Vad kan kommuner göra för att minska kostnaderna för införandet av den nya funktionen?
– De kan dela kanaler med kommunala bolag, stiftelser och föreningar. Mindre kommuner kan gå samman och dela kanaler och förfaranden för rapportering och uppföljning.

Trots sekretesskyddet kan det i vissa fall, till exempel på en mindre avdelning, framgå vem som har visselblåst. Hur ska repressalier förhindras?
–  I dag är visselblåsaren endast skyddad mot repressalier om det rör sig om allvarliga missförhållanden. Den nya lagstiftningen omfattar alla missförhållanden om det finns ett allmänintresse av att informationen kommer fram. Upplever visselblåsaren att den har utsatts för repressalier har den rätt att inleda en rättslig process mot arbetsgivaren, som riskerar att bli skadeståndsskyldig.

– Kommuner och regioner kan anlita en tredje part, till exempel en advokatbyrå, som tar emot visselblåsningen och gör en första bedömning. Men tredje part kan inte helt ta ansvar för kanalen. 

Vad händer om en visselblåsarfunktion visar uppenbara brister eller om en kommun inte hinner implementera systemet i tid?
– Arbetsmiljöverket kan ålägga vitesförläggande om inte lagen följs. 

LÄS MER: Få redo för nya lagen – system för visselblåsare en utmaning. 

 

Pierre Eklund

karriar@dagenssamhalle.se

Ämnen i artikeln:

VisselblåsareSekretess

Dela artikeln:


Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev

Se fler branschtitlar från Bonnier News